Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Efter allt hvad i Konungens korrespondens for dessa
år förekommer om en lillämnad försoning med
Enkedronningen , uleblef den likväl ännn. Ett af Konungen
sjelf forberedt närmande mellan Hertig Carl och
Enkedronningen omtalas, nfan att detta närmade henne
och Konungen till hvarandra. Det synes, som om
Lovisa Ulrika hade fordrat, att den unga Drottningen
äfven skulle göra något steg till denna försoning;
hvar-till hon, såsom den mest särade, ej har velat
be-qväma sig, och, säsom det tyckes, deri handlat i
enlighet med Konungens vilja.
I Maj månad 1782 insjuknade Enkedronningen,
men tycktes efter någon tid återställas. I slutet af
Juni nedlades hon pä Svartsjö slott af den sjukdom,
som skulle sluta hennes dagar. Gustaf 111 begärde se
sin mor. Ibland hans papper finnes ett svar af
Lovisa Ulrikas ÖfversteMarskalk, RiksRädet Ribb ing, på
en sådan Konungens anhållan. Det är dateradt d. 11
Juli 1782 och lyder: ”Drottningen befaller mig säga,
att E. M. skall blifva emoltagen, åtföljd af
Drottningen Dess gemål, och den unga Prinsen; men att
utan henne E. M. ej kan blifva emotlagen.
Drottningen skall icke någonsin afstå från den tanken, som
hon alltid med fast öfvertygelse hyst, att försoningen
bör vara fullkomlig och aldrig half.” — Konungen
kom icke dessmindre, med Kronprinsen, men utan
sin gemål; hvars tillstånd dessutom — bon gick åter
i väntande dagar — ej skulle uthärdat ett sådant
möte. Det säges, att Lovisa Ulrika har vägrat
honom tillträde, men att b»n, med barnet vid handen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
