- Project Runeberg -  Konung Gustaf III:s efterlemnade och femtio år efter hans död öppnade papper / Del 3. Afdelning 1 /
56

(1843-1845) [MARC] Author: Gustav III With: Erik Gustaf Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

utstakade behofven det fordrade. Underrättad om K.
M:s nådiga intention att med kraft sätta Rikets
försvarsverk » behörigt skick, hade han, vid den af K. M.
anträdde resan till Finland och Fredrikshamn, efter
nådig befallning tillskrifvit Bankiererna Hope et Comp«,
Fireaux, Grand et Comp., och dem anmodat, att för
K. M. och Kronans räkning i Amsterdam eller
Brabant öppna* snbscription till ett lån på 15 års tid af

600,000 Rdr Holländsk Courant emot 4 procents
år-Ngt interesse. Och som StatsSekreteraren hade sig
bekant, att penningetillgången i Holland vore för det
närvarande ganska knapp, och att ett lån till så låg
ränta ej kunde förväntas, under det andra makter
betalte högre ränta, men att det, ofelbart skulle
medföra en skadlig verkan på Sveriges allmänna kredit,
om man nödgades offerera högre ränta än 4 procent,
bvartill alla Sveriges å utrikes orter upptagne lån ära
oontraherade; så hade StatsSekreteraren, i likformighet
med det, som vid de sist i Holland upptagne lånen
blifvit brukadt, tillbudit förbemälte Bankierer att för
deras provision samt till præmium och uppmuntringar
för mäklare och sådana kommissionårer, som kunde
äga influens på kapitalisterna, få af lönesumman i ett
för allt afföra tio procent, hvilket väl gjorde, att
detta lån, ehuru räntan i allmänhet ej syntes vara
högre än 4 procent, likväl skulle kosta riket något
öfver 44 procent om året, men dock ej medföra den
skadliga verkan på Sveriges kredit, som sjelfva
lån-väntans förhöjning till 44 à 5 procent, hvilket i
pen-ningerörelsens närvarande ställning, eljest vore ound-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:38:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/g3efter50/31/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free