Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sar tiden och den vanskliga lycka, som eröfringar
åtfölja, men som försvinner med deras förlust. Den kan
endast vinnas i lugna tider, der inhemsk sämja,
utländsk säkerhet tillåta snillen, att sig lemna fritt till
en eld, som upptänder dem, och som döljes, fast ofta
den födes, i oroliga tider. Men, om en lång fred, en
ostörd ro bidrager till ett Rikes väl, till undersåtarnes
sällhet, så foder den oftast af sig en orklöshet i själen,
som alstrar barbari, och förkolnar de snillen, som i
andra tider skulle upplysa och hedra fäderneslandet. Ty
menniskorna äro så skapade, att endast rörelsen
uppeldar dem, att de äska starka driifjedrar att upptäcka
de gåfvor naturen dem gifvit, Lugnet, under hvilket
de äro allena lycklige, förbereder större hvälfningar, då
ej en forsigtig verksamhet bereder dem tillfälle att göra
sig nyttiga och vidtfrägdade, och hindrar dem, genom
hoppet af ära och namnkunnighet, att falla i en
lälje-full dvala, lika farlig för dem, som för det allmänna.”
”Den täflan, den liflighet, som Vetenskap och
Vitterhet uppväcka är det enda medlet, att i lugna tider
bibehålla den värma i sinnena, som kan tjena
fäderneslandet och dana i fredens sköte de medborgare, hvilkas
själar en gång kunna bidraga att frälsa Riket, då
stormar uppväckas.”
”Men utan språkets namnkunnighet i främmande
länder, blifver deras ära, som i vitterlek det odla, ej
kunnig, och utan dess stadga med säkra lagar, blir dess
namnkunnighet omöjlig; ty utan stora skribenter blir
ett språk ej kändt, och utan säkra reglor kan ej ett
språk väl skrifvas.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
