- Project Runeberg -  Konung Gustaf III:s efterlemnade och femtio år efter hans död öppnade papper / Del 3. Afdelning 2 /
70

(1843-1845) [MARC] Author: Gustav III With: Erik Gustaf Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

af de förnämsta händelserna i hvarje afdelning, och stun-*
dom i brädden uppteckning af de genast deraf
föranledda reflexioner,’ hvilka man sedermera ser inflyttade i
den utarbetade skriften. Mönstret af de Fransyska
Eloges har föresväfvat honom, och han nämner några
sådana, såsom modèles d’cloqiiencc. Äreminnet öfver
Tor-stensson är, såsom allt hvad Konungen skrifvit, med
ens på papperet kastadt, och rapiditeten och värman
i stilen, med klarheten af öfversikten, utmärka den
ganska fördelaktigt bland skrifter af detta slag. Den
saknar ej heller ställen af mild och djup besinning. Såsom
prof må meddelas ett ställe mot slutet, alldeles sådant
det (med undantag af ortograflska rättelser), förefinnes
i Konungens utkast. Det är fråga om de Svenska
Stores motstånd mot Christinas plan, att efter sig upphöja
Carl Gustaf på thronen. ”Jag vet, att det synes oss
förundransvärdt, som nu dömma på. tvåhundrade års
afstånd, att så store män, så nitiske medborgare, som
en Oxenstierna, en Brahe, en Torstenson, med all den
makt ypperliga tjenster och en fortjent vördnad kunde
gifva dem, motstått Carl Gustafs upphöjelse. Jag vet,
ett det räknas dem till last, att det förebrås dem att
ba förborgat en större ärelystnad, än goda medborgare
böra sig tillåta. Men törhända äre vi för stränge i vårt
omdöme. Jag lemnar Oxenstiernas, Brahes, andra
deras medbroders uppsåt, jag talar endast om Torstensson.
Att döma oväldigt böra vi förflytta oss till det tidehvarf
han lefde uti, påminna oss den djupa vördnad alla hyste
för Gustaf Adolfs minne, för dess ätt, deras förtyiflan
flU se Christina iej vilja fortplanta den5 och på den an-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:38:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/g3efter50/32/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free