- Project Runeberg -  Konung Gustaf III:s efterlemnade och femtio år efter hans död öppnade papper / Del 3. Afdelning 2 /
98

(1843-1845) [MARC] Author: Gustav III With: Erik Gustaf Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skade mer att verka, an att derföre bära namnet. —
Till tendens, ehuru ej till karakter, skulle han kunna
jemföras med Biskop Terserus i sjuttonde seklet; —
då den adliga aristokratien, gynnad från thronen,
hotade Svenska Kyrkans och Presteståndets rättigheter
och framkallade en presterlig opposition, som tvingade
Drottning Christina att träda emellan med
Presteståndets af henne utfärdade privilegier. — Men både
omständigheter och karakterer voro nu för tiden
mindre skarpa; ehuru förhållandet på det hela hade
likhet. Terserus hade kunnat vara, och var till en viss
grad, en andelig demagog; men ingenting var längre
aflägset från Nordins hela lynne och tänkesätt. Han
hade en naturlig timiditet, ehuru mera en kroppslig än
andelig, afskydde ingenting högre än folkrörelser, var
fullkomligt oförmögen att imponera och verka på
mängden, men blef öfver allt i tysthet betydande genom blick,
förstånd, rådighet och stilla, obemärkt arbete. Hans
skarpsinnighet hade gjort honom till en stor tviflare.
Genom upptäckt af flera föregifna urkunders falskhet i
Svenska Historien hade han blifvit högst misstänksam i
fråga om alla minnesmärken från ålderdomen. Det var
t. ex. hans, liksom Jesuiten Hardouins, tanka, att
en stor del af hvad vi kalla den klassiska litteraturen
var hopsmidd af vida senare anonyma författare; och
den stilla mannen hade ej betänkande vid att
förskräcka de af Gustaf III stiftade Akademierna, hvilkas
tidiga ledamot han blef, med uttalandet af sådana djerfva
paradoxer. Han uttalade dem likväl blott i hvad han
ansåg för oskyldiga ämnen. . Lik många djupt skeptiska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:38:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/g3efter50/32/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free