Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
proposition af Konungen; hvilken för öfrigt i sin
framställning till Ständerna lemnar det hans tid ännu hedrande
intyg : ”att brott och missgärningar under nöden icke
ökat sitt antal” * *). Den nämnda propositionens afsikt
har varit, att, i likhet med den Norska Odalrätten,
göra Svenska Bondehemman till ett slags Fideikommiss
inom slägten.
Konungen var i allmänhet böjd för sådana
inrättningar. Den sista upphöjelse i Grefveligt stånd, som
han efter 1792 års Riksdag meddelade åt då varande
LandtMarskalken Friherre Ruulh, var inskränkt till äldsta
sonen och endast utsträckt till den andra med det vilkor,
att fadren äfven för denna stiftade ett Fideikommiss *).
På Riddarhuset ville Gustaf III ha en besuten
Adel. Ja, i hans första utkast, till den år 1789
införda Säkerhets-Akten ville han inskränka Adelns
representation till en bofast frälseman ifrån b
vardera af de tjugufyra län i Sverige och
Finland, hvaruti frälse finnas, utvald efter
flesta rösterna af de i länet boende frälse
jordägare. Det sammanhänger med den allmänna
representationsförändring, som Konungen vid samma tid hade
i sinnet, men från hvars utförande han afstod; och som
gick ut på ett återinförande af de under Gustaf Adolfs
tidehvarf någon gång brukliga så kallade
Utskotts-Riksdagar, men med en annan sammansättning. Detta
Utskott af Ständerna skulle bestå af tjugufyra
bosatte frälsemän, valde, på sätt nyss nämndt är, samt
O K. lVfrs Punkter till Riksens Ständer d. 9 Maj 1786.
*) Scliröderlieims anmärkning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
