Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
redan före 1786 års Riksdag berättelser voro gängse om
en af Konungen tillämnad förändring i regeringssättet;
och emedan allt skäl är för handen att tro, det denna
Riksdags erfarenhet fört honom närmare på tankeq af
en förändring i Ständernas egen sammansättning.
Den ömtåligaste frågan vid 1786 års Riksdag
förekom slutligen. Också måste Konungen, för att få den
efter sitt sinne besvarad, gå utom representationen och
vända sig direkt till menigheterna. I afseende på detta
ämne gå vi något tillbaka.
Det var för tio år tillbaka d. 3 Dec. 1776, som
CantzliPresidenten Grefve Ulrik Scheffer skref till
Konungen1): ”Eders Maj:t har besörjt om den så länge
efterlängtade Realisationen. Ed. Majrts Statsverk är nu
skildt från all gemenskap med Banken. Om ej
utgifterna afpassas efter inkomsterna, kommer E. M. i
yttersta förlägenhet och E. M:s kredit i största våda.” —
Två år derefter*), och nyss före 1778 års Riksdag, var
det som Konungen skref till Grefve Creutz: ”Jag har
allt skäl att tro, det Realisationen, som är dagens och
framtidens stora angelägenhet, skall lyckas. Det är blott
min egen dra t sej, som behöfver sättas i ordning för
att jag ej skall behöfva frukta en Riksdag. Men denna
sista artikeln om drätseln ar elt haf att vada oeh jag,
ser ännu der ej någon dag. Emellertid ha vi kommit
till slut med svårare saker. Således måste man hoppas.”
Utsikterna hade sedan den tiden mycket mörknat.
Den makt, som Konungen efter revolutionen 1772 hade
O Jfr. II D. ß. 70.
D. 18 Okt. 1778. ibi*.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
