- Project Runeberg -  Konung Gustaf III:s efterlemnade och femtio år efter hans död öppnade papper / Del 3. Afdelning 2 /
151

(1843-1845) [MARC] Author: Gustav III With: Erik Gustaf Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1778 af KammarCollegium fastställda grunderna för det
der pågående storskiftet1),* — hvilket likväl gjorde epok
i Finlands kultur. — Mesta uppmärksamheten väckte
ett i Borgareståndet ingifvet memorial, tryckt innan det
i Ståndet upplästes, hvari ej otydligt protesterades mot
Riksdagens så snara afslutande, såsom varande i strid
mot Konungens i Riksdagskallelsen yttrade uppsåt, alt
gemensamt med Riksens Ständer på fasta, säkra
och nyttiga grunder stadga och till fullbordan bringa
af-hjelpandet af den allmänna nöden. Rätta källan till alla
Riket tryckande olägenheter, heter det, låge i
Sam-fundslagarna och oriktiga begrepp derom, så väl om
Grundlagarna och den allmänna Lagen, som om alla
de lagar, hvilka i afseende på närings- och
försvarsin-rättningar samt bruk och seder kunna för samhället vara
nyttige eller skadlige. Lagstiftnings- och den dermed
förenade Lagtolkningsmakten voro, enligt Regeringsformen,
K* M. och Riksens Ständer gemensamt förbehållne,
øch kunde ej lemnas åt någon af de höga kontrahenterna
ensamt. Derföre hade K. M. i sitt nådiga yttrande öfver
1617 års Riksdagsordning förklarat, att han med sitt
bifall accederar till Riksens Ständers pluralitet.
Verkställigheten af Lagarna vore i Regeringsformen K. M.
med Råd, Collegier och Ämbetsmän, förbehållen,* men
Ständernas underdåniga besvär hörde ej till
Lagskipnin-gen, utan till Lagstiftningen och den autentika Laglolk-

1) Nämligen att vidt aflägsna och obygda marker måtte
af-vittras ocb gifva under kronan rum för nya sjelfständiga åboer,
sedan ett visst areal af jord blifvit de gamla hemmanen
förbehållet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:38:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/g3efter50/32/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free