Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ce n’est plus le siècle des Rois! utropade
Gustaf några månader före sin död. Den
storm, som upprört Frankrike och hotade
alt omstörta hela den gamla statsbyggnaden
i Europa, hade redan väckt hans oro och
blifvit en af anledningarne till freden i
Verelä.
Gustaf var visserligen då, mer än alla
hans samtida regenter, bekant med
revolutionernas element; han hade onekligen med
mera skarpsinnighet bedömt sin tid och mätt
djupet af civilisationens sår; han kände
redan att adertonde seklets fackla tändt en eld,
som bådade förfärliga och vidt kringgripande
utbrott. De gamla monarkiska
författningarne hade dittills bestått mellan Europas
särskilda delar genom deras likformighet och
emedan regeringarne, äfven de i sin princip
mest despotiska, i utöfningen varit kloka och
välgörande samt fogat sig efter den stora
förändring som föregått i begreppen och
förhållandena emellan styrande och
undersåtare; den ena understödde den andra och de
olikheter som märktes voro obetydliga. Men
nu, då, i Frankrike, den stora afgörande
delningen i meningar började öfvergå i handling,
anade redan de klarsynta att revolutionen
skulle göra sin rund kring Europa. Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
