Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kallelse och kraft, men hvilka fordrat
Frankrikes folkmängd och Indiens skatter.
Hvad hans fädernesland vunnit eller
äfventyrat, om han fått lefva och inkastat sig
i franska revolutionens stormar, är ett
problem, som vi ej ämna lösa. Ehuru Sverige
genom freden i Verelä slutat ett krig, hvars
nytta mången betviflat och som
belastade riket med en skuld af några och tjugu
millioner, syntes likväl Gustafs nya företag
blifva ett medel till nya utvägar och ny makt.
Betydliga subsidie-anbud voro honom
gjorda, i synnerhet från Spanien: En off- och’
defensif-alliance blef verkligen afslutad med
Ryssland 1791. En rysk armé skulle
ställas till Konungens disposition och
öfverenskommelse var träffad med denna makt om
en viss årlig subsid. Gustaf afreste till
Aachen om sommaren 1791, för att
undersöka terrengen, sätta sig i närmare
förbindelse med händelserna och på stället inleda de
underhandlingar, som företaget påkallade.
Han hoppades äfven derifrån lättast kunna
verka på de tyska hofven och förmå,
besynnerligen Österrike och Preussen till mera
verksamhet. Det var under hans vistande i
Aachen, som Ludvig XVIs flykt uppgjordes
i samråd med Gustafs underhandlare i
Paris, den sedermera så olyckliga Grefve Axel
Fersen. Af enskild böjelse och politiska
tänkesätt Bourbonska huset oinskränkt tillgifven,
var Grefve Fersen med mycken välvilja och
förtroende omfattad vid franska hofvet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>