Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sarnes anfall. Grefve Moritz af Sachsen, som förde
befälet öfver Franska hären i Holland, vann, i konungens
närvaro, det ryktbara slaget öfver Holländare och
Engelsmän, vid Fontenai (d. 11 Mars 1745),
Fransoserna eröfrade Briissel, jemte ett antal Holländska
fästningar. Efter freden i Dresden anlände prins Carl
af Lothringen till Holländarnes undsättning; men blef
slagen utaf marskalken af Sachsen, vid Raucoux (d. 11
Oktober 1746). Denna vann en ny seger vid Lafeld (d.
2 Juli 1747), och hade eröfrat Mastricht, samma dag
fredsslutet i Aachen instälde fiendtligheterna. — Till
sjös ledo Fransmännen oafbrulna förluster och nederlag
emot Engländarne. Deras kolonier blefvo eröfrade,
handeln var förstörd, och af ilottan äterstod knapt ett
enda skepp.
Hertiginnan De Chateauroux dog år 1744, och
hennes plats hos Ludvik intogs genast af fru
Lenor-mand d’Elioles, den sedermera så ryktbara
marquisin-nan Pompadour. Hon var af oäkta börd och hennes
man en under-Onansförpaktare. Genom skönhet, behag
och djupt beräknad klokhet förstod hon att
egenmäg-tigt styra konungen, och blef den egentligen regerande
i Frankrike. Fredrik II:s bitande infall hade retat
”madame Pompadour” emot honom; ett artigt bref från
kejsarinnan Maria Theresia hade vunnit henne
fullkomligen.
Med Eiigland uppstodo stridigheter om de
beg-ge magternas kolonier, och en tvist om gränsorna för
Kanada utbröt i öppna fiendtligheter, år 1754. Under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
