Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ga konungens magt, beslöto ständerna, hvilka betraktade
kronprinsen såsom en statsegendom, ett ombyte med
hans hof och hela omgifning. Man ansåg dem, hvilka
hittills ledt hans uppfostran eller haft det närmaste
tillträdet till honom, såsom konungsligheten för mycket
tillgifna, och insatte sina egna partimän, eller personer,
hvilkas riktning man kunde befalla. Den unge prinsen
skulle bildas till ett lydigt verktyg åt sjelfsvåldige
ständer och deras myndiga rådsherrar. Tessin efterträddes
af riksrådet, grefve Carl Scheffer, och matheseos
professoren i Upsala, Samuel Klingenstjema, kallades till
hans lärare, samt erhöll serskildt föreskrift, huru han borde
odla och beså den kongl. thronföljarens andeliga sädesfält.
Der skulle icke få uppspira några högväxta ”kungsljus",
utan endast folkväldets "foderväpftng”.
Förändringen misshagade hofvet. Man dref gyckel
med några medlemmar af det nya uppfostringsrådet, och
tadlade bittert de andra. Hos sina föräldrar hörde den
unge prinsen sina lärare gäckas eller nedsättas; detta
gjorde intryck på det unga sinnet, och upphäfde all
verkan af deras läror eller förebråelser. ”Jag har ej
begagnat mig såsom jag bordt, af dessa personers
talanger och kunskaper”, yttrar Gustaf III om sig sjelf;
men jag bör tacka himmelen, att mitt hjerta ej blef
fullkomligen bortskämdt genom alla min uppfostrans
motsägelser”. Denna blef mera lysande än grundlig,
ehuru den pryddes af mycken smak för ridderliga
öf-ningar, samt kärlek för vetenskap och konst. Den
Fransyska litteraturen öfverglänste all annan inom Europa;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
