Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sen ftnyo afslogs, uppläste Gustaf ofvannälAnde
diktamen, hvari Adolf Fredrik nedlade regeringen, intill dess
r&det bifallit sagde kallelse. Man, bad och besvor honom,
och lät äfven hotande ord undfalla sig; men
”konungens mod vek ej”. Gustaf stod vid hans sida, och
uppmuntrade honom med vinkar och ord.
Ifrftn rådkammaren begaf sig kronprinsen genast
till alla embetsverk och kollegier, samt tillkännagaf, att
riket saknade en konung i spetsen för styrelsen. Alla
ärender afstadnade, en gäsande oro spridde sig öfver
hufvudstaden, man fruktade med skäl ett upplopp och
rådet nödgades gifva vika. En riksdag utlystes; men
det åsyftade utvidgandet af konungens sedan år 1720
allt mera kringskurna magt, uteblef helt och hållet.
Gustafs husliga bekymmer fortforo, och ökades
med nya genom hans mor. — Vid början af året 1770
emottog han ett anonymt bref, deruti man förebrådde
honom, att prinsessan ”vårdslösad i skötet af sin familj,
irrade såsom en fremling i sitt hof och sjelfva hennes
försagdhet tillräknades henne såsom ett brott”. Han
gjorde å brefvet följande anteckning: ”den ledsnad, som
åtföljer prinsessan, hennes likgiltighet att söka intaga,
hennes föga angenäma umgängessätt, hennes stelhet att
éj vilja lämpa sig till det, som kunde göra henne
behaglig, dertill det förhatliga hus, från hvilket hon
härstammar, se der, hvad som skadar henne i mitt sinne!
Jag har lydt statens röst, då jag gaf henne min hand; men
hjertat följer ej politikens eller ärelystnadens bud, och
6*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
