Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brännerier och inrättade talrika krogar. Ju starkare
af-sättningen var, desto större inkomst uppstod häraf. Det
blef sSledes, en statsangelägenhet, att uppmuntra
fylleriet. Strängheten emot enskildta brännerier
åstadkom-mo upplopp och blodsutgjutelser, samt derefter alfvarsam
bestraffning. Tullarrendet (1776), jemte andra
författningar, hvilka bevittnade en aldrigJ uppfyld
penninge-brist, gåfvo åt bans vedersakare starka vapen emot den
allmänna tillfredsställelsen. En förändring i
sinnesstämningen började röja sig redan vid riksdagen år 1778,
ehuru ännu blott uti vissa mindre omständigheter.
Uti konungens enskildta lif fortfor samma obehag,
som förut. Oaktadt den gamla enkedrottningens längtan
efter sin son, vid hennes gemfilg frånfälle, hade den
fordna spänningen emellan dem snart åter inträdt vid
Gustaf» återkomst. Hennes herrsklystnad och begär att
inverka på den unge konungen, blefvo med fasthet
af-visade, och hennes förhållande mot hans gemål
fortfor att vara lika ovänligt. Men Lovisa Ulrikas
sjukdom, i Mars månad 1775, närmade dem till
hvaran-dra. Ett slags förlikning afslöts, och konungens
förhållande till sin drottning vittnar äfven der om en
fullkomlig försoning.
Konungen hade varit förmäld i tolf år, utan att
hans gemål skänkt honom några arfvingar, Drottningen
befann sig, år 1778, i välsignadt tillstånd» Gustaf "trodde
sig kunna njuta en faders glädje; men ej mindre visst är,
att han sjelf betygar sig hafva sin hofstallmästare, baron
Munek, att’ tacka för hvad ban kallar qp försoning eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
