Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
des (1779), utom den p& thée. Amerikanerna betraktade
eftergifvenheten såsom svaghet hos regeringen, hvilket
ökade trotset och lifvade frihetssinoet. Man nekade
Engelska fartyg, lastade med thé, att lossa i hamnarne,
och i Boston utbrast ett upplopp, hvarvid en
skeppsladd-niug med thée kastades i hafvet (Dec. 1773).
Upproret brann öfver allt och kolonisterna rustade sig till
försvar, dä England började vidtaga åtgärder, att med
våld qväfva orolighets andan. Amerikanerna utlyste dels
provincial, dels allmänna kongresser, uti hvilka de
be-slöto, att afbryta alla handelsförbindelser med England,
intill dess tullafgifterna blefvo upphäfde (1774). En
liten härfördelning, forsänd till Massachusset, för att
borttaga der hopsamlade vapen, mötte motstånd af
in-byggarne, och nu utbröt den första striden till det
A-merikanska oberoendets försvar, vid Lexington, den 19
April 1775. Upproret segrade. Härmed var kriget
förklaradt. Nästan hela befolkningen grep till vapen och
Georg JVashington utsågs till härförare for de
Amerikanska frihets kämparne.
Kriget fördes med all den bitterhet å ömse sidor,
som vanligen utmärker inhemska strider. Lycka och
framgångar vexlade oftast; men ett folk, som vill
försvara sig, kan icke underkufvas. Beundransvärda drag
af tapperhet och sjelfuppoffring adlade upprorets
olaglighet. England hade sina tillgångar och anfallskrafter
bortom hafvet; Amerikanerna ägde all sin styrka på
stället, äfven om den var underlägsen i krigsvana och
äfuiog. De käude landet och hade en vän eller del-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
