Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Gustaf den tredjes yttre politik under de två senaste åren av dess regering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lärdomar, redan i vår tid, synas hafva gått förlorade;
förhållandena dervid inhämtas af den ovanligt
digra, mellan Gustaf och de främmande Furstarne,
äfvensom med hans Ambassadörer i Paris och
Petersburg, Staël och Stedingk, samt hans Minister
i Berlin, Carisien, förda brefvexling. — Hågen att
sätta sig i spetsen för företaget var stor hos
Gustaf; men ej mindre hos de öfrige att densamma
motverka; och i detta afseende synes nog
betecknande, att sjelfva Catharina, hvars stora
regentegenskaper bordt höja henne öfver en dylik
småaktig känsla af afund, icke kunde dölja sin oro
att se Gustaf intaga främsta rummet i det
föreslagna förbundet. — Hela vintern fortsattes dessa
underhandlingar, och särdeles med Ryssland, som
visade den mästa villighet att lyssna till
Konungens planer, var brefvexlingen oafbruten: den
vittnar om en oaflåtlig åt detta ärende egnad
omtanke, under det att förhållandena med de Franska
Prinsarne och med Österrikiska hofvet underhöllos
af Grefve Axel von Fersen, hvars upplysande
brefvexling äfven finnes förvarad. Den 28:de
October 1791 öfversände Gustaf till Catharina planen
till en landstigning på Franska kusten[1], med
uppgift å det antal fartyg och trupper han dertill
erbjöd att använda. — Kejsarinnans långa och
särdeles utvecklade svar af den 20/9 November [2],
var på det hela uppskjutande, men Hon vägrade
dock ej att ingå på Konungens förslag, ehuru hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
