Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skulle afskilja dessa summor från de andra, hvilka uti Traktaten
kunde komma att bestämmas såsom subsidier. Jag fäste hans
uppmärksamhet derpå att man borde börja med uppfyllandet
af ett löfte, som haft ett direkt inflytande på fredens afslutande.
Han medgaf detta, och bad mig att bevilja honom högst
fjorton dagars anstånd; »ty oss emellan», sade han, »jag måste
utverka bemyndigande härtill. Furst Potemkin anländer i
morgon, och jag är öfvertygad att han kommer att blifva helt
och hållet af min tanka.» Jag ingick derefter i diskussion om
gränseregleringsfrågan, och jag tyckte mig förstå, att man vore
sinnad bifalla Eders Maj:ts begäran om Nyslott, om Menjuhari
och möjligen om Högforss; men att frågan om Svensksund och
Korkansiari kommer att möta stora svårigheter. Eders Maj:t
har skänkt en alltför stor ryktbarhet åt det första af dessa
ställen. Jag försökte förgäfves bevisa att det var den sämsta
position i verlden; att man med några få skepp kunde blokera
den; att det var ett inlopp, der man kunde instänga en
skärgårds-flotta och göra den alldeles overksam. Grefve Bezborodko
ville ej tro mig. Jag frågade honom derefter när Baron
Igelströhm skulle afresa; derpå svarade han intet, och det blef
omöjligt att härom utverka ett enda ord. Jag sade honom
att Eders Maj:t samtyckte att nämna mig till sin ambassadör
här: men tillika att Eders Maj:t aldrig, på en främmande
magts begäran, ville gifva en af sina undersåter någon
befordran. Han svarade mig att Kejsarinnans afsigt aldrig varit att
förmå Eders Maj:t att bevilja någon nåd som kunde strida mot
Dess egen vilja. »Jag tror icke», sade jag honom »att det är
nödvändigt att ambassadörerne hafva samma grad: ambassaden
förlänar dem i allt fall en lika rang.» Grefve Bezborodko
bibehöll i detta afseende samma tystnad, som rörande tiden för
Baron Igelströhms afresa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
