Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utan, tillika med tvenne av sina prinsar, borta på
bröllop; därför måsten I skynda eder dit, så att
I kunnen råka prinsessorna, medan de äro
ensamma.»
Därpå skildes trollet ifrån dem, och de fortsatte
sin resa. Sedan de ridit i åtta dagar och nätter,
kommo de till det omtalta stora berget, vilket de
omöjligen kunde komma uppför med hästarna.
Soldaten tog då sin ränsel och värja och gav sig uppför.
När han så kommit upp, fick han på berget se ett
tåg, vars ena ända han nedkastade till fänriken och
sergeanten, som ännu stodo nedanför berget, samt
drog dem upp på detta sätt. När de alla voro
uppkomna, begynte de gå framåt berget och kommo så
till en järnport, uti vilken satt en nyckel, som vägde
tio pund. Då sade soldaten till fänriken: »När vi
ännu tjänade vid gardet, brukade ni alltid gå framför
kompaniet, därför bör ni ock gå först härin.» — »Det
må hin göra», svarade fänriken, »utan har du varit
förut hela vägen, så får du ock gå förut här, ty jag
räds att fan själv bor därinne.» Då tog soldaten sitt
svärd och satte i hålet på nyckeln och vred på detta
sätt upp låset. Nu gingo de in alla tre och kommo
först i ett stort rum, vilket var alldeles tomt; men
i en vrå lågade en spiseld, varest stod en gryta med
vatten och kokte högt upp i sky. Nu fick soldaten
syn på en annan dörr, genom vilken de kommo in
i rummet bredvid, som var fullt af bössor och andra
vapen samt krutpungar. »Hå», sade soldaten, »blir
det ej annat utav, så kunna vi taga var sin bössa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
