Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stånd att svälta i två dagars tid och hava nu rymt
sin väg båda två.» Så sprang han ur det ena rummet
i det andra för att söka sina följeslagare men fann
dem ingenstädes. Medan han så sökte dem, kom han
in uti ett rum, där han ej förut varit, och där
bredvid var åter ett stort och tomt rum med en lucka
på golvet. Soldaten bröt med sin värja upp luckan,
och då han fann en trappa därunder, begynte han gå
den utför; men sedan han gått vid pass trettio steg,
tänkte han: »Det här bär ända ned till avgrunden,
det är bäst jag vänder om igen»; men då han nu
skulle gå tillbaka, blev han varse, att så fort han
gått ned hade berget fallit till efter honom, så att
han ej kunde gå opp utan endast ned. »Nå väl»,
ropade han till slut, »det må gå huru det vill, om
jag ock komme ned i helvete, skall jag likafullt
fullborda min gång.» När han så hade gått ännu några
och trettio trappsteg till, kom han till en stor dörr,
gjord av silver, vari satt en guldnyckel, och över
dörren stod en inskrift av bokstäver, infattade med
diamanter och andra ädelstenar; men som soldaten
ej förstod denna skrift, klappade han på dörren, och
då det ej kom någon och lät upp densamma, tog han
sig dristigheten att själv öppna den. Vid han då kom
in i rummet där innanför, fick han se, att väggarna
voro av spegelglas och att i taket hängde guldkronor,
infattade med dyrbara stenar. Soldaten stod en stund
och speglade sig i väggarna men blev nu varse en
annan dörr, som var av bara guld, och när han
klappade därpå, ropade det innanför: »Kom in!» — »Aj»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
