Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med sig, så skulle denne få sig drickspenningar och
mästaren sin betalning. Detta berättade skräddaren
vid hemkomsten för soldaten, som sade: »Då bryr
jag mig ej om att arbeta i dag utan går ut och tar
mig ett glas.» — »Gärna för mig», svarade mästaren,
»och behöver ni några penningar, så skall ni få»,
men därtill sade soldaten nej.
Därpå tog han allt guld och silver, han hade
kvar, lade det i sin ränsel och gick tillbaka till sitt
gamla kvarter, där han skänkte sin värdinna
alltsammans och bad henne gå att skaffa honom ännu en
fullständig dräkt. Då han fick den, tog han den
på sig och gick till en juvelerare, som skulle
förfärdiga prinsessornas kronor, och gjorde hos honom
alldeles som han gjort hos skräddaren. När Lunkentus
hade skaffat soldaten kronorna, och han hade lämnat
dem åt juveleraren, gick denne upp till konungen
med dem, då konungen frågade, om han själv hade
gjort det arbetet. Juveleraren svarade ja, men att
han haft en gesäll, som hulpit honom här och där
på dem. Konungen bad honom taga denne med sig
dagen därpå, så skulle han få sin betalning och
gesällen drickspenningar. Därpå gick juveleraren sin
väg, och när han kom hem, berättade han för
soldaten vad konungen sagt. »Det är bra», sade soldaten,
»då behöver jag ej arbeta i dag utan går ut och
muntrar mig litet», och så tog han allt vad han
skulle gjort kronorna av i sin ränsel och gav det åt
sin värdinna.
Andra dagen gick han till sin skräddare, vilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
