Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dörren; konungen, vilken icke långa stunder på
dagen kunde vara skild från sin dotter, inträdde, och
kan man väl tänka, huru förvånad han blev, då han
såg prinsessan i armarna på en skomakaregesäll.
Också underlät han icke att däröver yttra sin
förtrytelse, men prinsessan föll till hans fötter och sade:
»Högtälskade herr fader! Det är ingen skomakaregesäll,
fast eder nu så synes, utan det är han, som verkligen
befriat mig, väl icke från någon jätte utan från ett
stort band vilda och fräcka rövare.» Och därefter
började hon berätta hela förloppet: huru Pelle
Båtsman funnit och räddat henne, huru han fört henne
på skeppet och huru kaptenen handlat mot honom,
samt slutligen huru hon nu igenkänt honom. När
konungen det hörde, förundrade han sig över
kaptenens ondska och beslöt att hårt straffa honom
därför; men för att detta måtte ske befallde han dem
båda hålla allt detta hemligt. Därefter förde han
själv Pelle Båtsman till ett sidorum på slottet, där han
blev för alla andra förborgad. Men konungen lät i
största hast åt Pelle sy de allra präktigaste
riddarekläder, i vilka han måtte kunna visa sig på den för
prinsessan bestämda bröllopsdagen.
Då denna randats och alla gäster till högtidens
firande hade församlat sig på slottet, tillkännagav
konungen, att han väntade att bliva hedrad med
besök av en främmande prins, och därför bad han
alla herrar och fruar, att de ville låta sig nöja med
den förändrade anordningen att spisa, innan
förmäl-ningen kunde försiggå, emedan den resande väl först
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
