Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bortförde jag henne i tanke, att det var min älskade
Florinna; men när jag upptäckte detta svek, kunde
ingenting förmå mig att dröja kvar hos henne, och
jag valde hellre sju års straff av Sysis än att bryta
den tro, som jag i mitt hjärta givit eder.»
Dessa ord gjorde Florinna så glad, att hon icke
mera kom ihåg, det hon befann sig i fångtornet.
Vilka ljuvliga ord gav icke även hon nu den
förvandlade konungen för att hugsvala honom i hans
olycka! Hon försäkrade honom, att hon ej led mindre
för hans skull än han för hennes, och
morgonrodna-den hade redan en god stund varit vittne till deras
samtal, innan de tröttnade därvid. Men nu måste
Fågel blå till sitt stora missnöje skiljas från sin vän,
dock ej förr, än de å ömse sidor lovat varandra
att varje natt åter mötas.
Om morgonen flög fågeln hem till sitt rike och
in i sin forna kammare, varutur han tog ett par de
kostbaraste armband, som kunde finnas, ty de voro
skurna av hela smaragder utan länkar. Dessa
lämnade han om aftonen till Florinna, som frågade
honom, om han väl trodde, att hennes ömhet behövde
underhållas genom skänker och gåvor. »Nej, sköna
fröken», svarade han, »jag tror visst icke, att dylikt
lappri är nödigt för att bibehålla mig i eder ynnest,
men det är alldeles emot min natur att underlåta
i någon mån visa eder min brinnande kärlek, och
när jag icke kan få vara hos eder, så må dessa
smycken så mycket bättre påminna eder om
mig.» Florinna tackade honom med många kärliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
