Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Emellertid hade konung Amundi visa vän lagt
hans välfärd synnerligen på sitt hjärta; men då han
icke hade makt att göra om intet vad Sysis förordnat,
beslöt han söka åvägabringa en förlikning, på det
konungen måtte få igen sin förra skepnad. Han tog
alltså den flygande vagnen och for till Sysis.
»Välkommen min fader», sade hon till honom, »är det
något, vari jag kan vara eder till tjänst?» — »Ja»,
svarade han, »det beror på er att göra mig ett stort
nöje. Det angår en av mina bästa vänner, en
konung, vilken ni bragt i olycka.» — »Jag vet vem ni
menar», svarade hon, »det gör mig ont, men jag kan
icke hjälpa honom med mindre än att han tager min
fosterdotter till äkta. Se själv huru vacker och
intagande hon är.» Svartkonstmästaren blev stum vid
åsynen av Forella; ty en så vederstygglig varelse
hade han ännu aldrig sett. Dock ville han icke fara
därifrån, innan han uträttat något gott hos Sysis,
emedan hans vän nyligen varit i stor fara. Sedan
han bragt honom till sitt slott i en bur, hände sig
nämligen, att spiken, som buren hängde på, gick
sönder, buren föll ned och konungen stötte sig illa;
men ej nog därmed, katten, som icke var långt
därifrån, passade på tillfället och gav honom med ena
framtassen ett slag på huvudet, att ena örat så när
följt med. Svartkonstmästaren betänkte, att sådana
olyckor kunde ske oftare och kom därför överens
med Sysis, att man skulle föra Forella till konung
Amundus och låta henne förbliva där några månader
för att försöka, om han ej skulle kunna vänja sig vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
