Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tjuvarna varit. Han bad därför doktorn vara så god
och komma med för att undersöka saken, ty hustjuvar
måste det utan tvivel varit. Doktorn lovade att komma
men förbehöll sig, att hans hustru Ursula måtte få
följa med, vartill han hade sina giltiga skäl, ty Ursula
gav honom alltid goda råd.
Ursula fick alltså följa med. Hon satte på sig
den bästa mössa hon hade och klädde sig i sin
vackraste klänning, ty hon hade ju blivit doktorinna och
åkte till och med i en greves vagn och i hans
sällskap.
När de kommo till grevens slott, var
middagstiden inne, och doktorn blev tillika med sin fru
bjuden att spisa vid grevens bord. Så snart de intagit
sina platser, kom en betjänt in med en kostlig rätt,
som luktade ganska rart i bondens näsa. Då stötte
han sin hustru i sidan och sade: »Se, Ursula, det är
den första/» Han mente nämligen, att det var den
första rätten, men betjänten, som tillika med sina
kamrater stulit penningarna och redan förut hyst en
viss farhåga för doktorns allvetenhet, trodde honom
nu hava sagt, att han vore den första tjuven. Detta
berättade han för sina kamrater, vilka därav försattes
i stor fruktan.
När den andra betjänten inbar andra rätten, stötte
doktorn åter sin hustru i sidan och sade: »Ser du,
Ursula, det är den andra!» då betjänten genast lagade,
att han snart kom ut. Den tredje betjänten gick det
icke bättre. Nu kom den fjärde med ett övertäckt
fat, och greven, som ville pröva sin doktors kunskap,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
