Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gräsplanen, varest modern och dottern ännu gingo
omkring för att söka Sofia, och även han ropade
efter henne, ehuru han ganska väl visste, att allt
ropande och sökande var förgäves. Hans väg förde
honom förbi en rosenbuske; där fick han se något
blänka i gräset, och då han såg nogare efter var det
två guldägg, lika tunga som fyra skäppor dukater.
Nu kunde han icke längre underlåta att omtala
förloppet för sin gemål. »Skändliga människohandlare!»
utropade hon. »Du fader, som mördar dina egna
barn! Du uppoffrar för en neslig vinning ditt eget
kött och blod.» Greven, som eljest icke var särdeles
vältalig, försvarade sig på bästa sätt och vis och
undskyllde sig med den fara, varuti hans liv svävat.
Men den tröstlösa modern upphörde icke att göra
honom de bittraste förebråelser. Han valde därför
den säkraste utvägen att få ett slut på allt gräl,
nämligen att tiga, rullade helt makligt sina ägg framför
sig och anlade för anständighetens skull tre dagars
sorg men tänkte endast på huru han återigen skulle
kunna begynna sitt förra levnadssätt.
Men inom kort stod glädjen åter igen högt i
taket. Baler, tornerspel och andra präktiga fester
omväxlade dagligen med varandra. Grevens yngsta
dotter Lovisa var skön som en stjärna. Hon
öppnade varje afton dansen med den segrande riddaren.
De förnämsta grevar och riddare tävlade om hennes
hand; men den sköna Lovisa valde så länge, tills
de två guldäggen sammansmälte till hasselnötters
storlek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
