Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
du icke min äldsta syster Charlotta?» Hennes
förvåning steg med varje ord, och slutligen, då han
berättade henne så många historier från hemmet,
omfamnade hon och kysste honom; men hennes knän
darrade av fruktan för den fara, vari den älskade
brodern svävade.
Den sköna Charlotta förde därpå sin gäst in i
grottan för att där uppsöka en vrå att anvisa honom
till gömställe. I detta vida, dystra valv låg en hög
med mossa, som tjänte björnen och hans ungar till
läger; men mitt emot stod en präktig säng, behängd
med röd damast, som var prydd med gyllene fransar.
Reinhold måste bekväma sig att i allsköns tysthet
krypa under sängen och där avbida sitt öde. Den
för hans liv bävande systern förbjöd honom att göra
den minsta rörelse; i synnerhet varnade hon honom
för att hosta eller nysa.
Knappt hade den unga våghalsen krupit in i sitt
gömställe, förr än pappa björn brummande instörtade
i hålan och med blodig nos vädrade omkring
överallt i grottan; han hade sönderslitit och uppätit
riddarens häst. Charlotta satt liksom på glödande kol,
så ängslig var hon. Hon underlät därför icke att på
tusende sätt smeka sin herre och gemål, strök honom
sakta på ryggen med sin silkeslena hand och klådde
honom bakom öronen. Men den grymma björnen
tycktes föga bry sig om dessa ömhetsbetygelser. »Jag
luktar människokött», sade han uppspärrat gap. »Min
söta björn lilla, du misstager dig», svarade hon; »huru
skulle en människa kunna komma så djupt in i denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
