Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ville icke bevärdiga honom med ett enda ögonkast
utan insvepte sitt hulda ansikte i en slöja och
tilltalade honom med hotande stämma: »Bort ifrån mig,
du skändliga vidunder! Även om du ikläder dig den
skönaste ynglings gestalt, skall du icke kunna bedraga
mina ögon och mitt hjärta! Du känner mina
tänkesätt; jag hatar dig mera än döden!»
Reinhold begrep damens misstag, och därför lät
han icke avskräcka sig av detta hårda tilltal utan
sade till henne med bevekande stämma: »Hulda
prinsessa, jag är icke det otäcka vidunder, som håller
dig fängslad här; jag är Reinhold Underbarnet och
har förstört den trolldom som bedövade dina sinnen.»
— Damen kastade en halv blick genom slöjan; och
då hon såg tavlan ligga söndersplittrad på golvet,
intogs hon av beundran över den djärva riddarens
hjältemod och blickade vänligt på honom, ty även i
hennes hjärta sved kärleksgudens pil. Hon upplyftade
honom därför, räckte honom vänligt handen och sade:
»Är det så, som ni säger, ädla riddare, så för mig
ut från detta avskyvärda ställe, på det att jag må få
se dagens ljus eller nattens skimrande stjärnor.»
Reinhold bjöd henne armen och förde henne ut
ur kabinettet; men nu var det så mörkt i gångarna,
att man ej kunde se handen framför sig, ty vid
förtrollningens upphörande hade alla ljusen liksom av
en osynlig hand blivit släckta. Med stor möda kommo
de ut i dagsljuset och i friska luften. Den från
trolldomen befriade damen insöp med välbehag den
uppfriskande luften och den ljuva ångan, som doftade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
