Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig också genast och pålade honom handklovar och
black, som de för detta ändamål medtagit.
Trollkarlen var alldeles utom sig av förtvivlan, men det
hjälpte inte; han måste följa med. Greven, som var
en rik och förnäm herre och bodde i ett präktigt
palats, blev så glad över att återfå sin son, att han
genast befallde, att jag skulle få nya granna kläder.
Därpå fördes jag upp på slottet, och allt hovfolket
bockade sig för mig och bad, att jag skulle fälla ett
gott ord för dem hos greven. Då jag kom upp till
honom så putsad och fin, kände jag knappt igen mig
själv, så grann var jag. Nu fick jag lov att berätta
för honom vem och varifrån jag var, och huru jag
fick rätt på trollkarlen m. m.
Då jag slutat, tog greven mig vid handen och
sade: ’Min kära Resepelle, den här tjänsten skall du ej
ha gjort mig för intet. Du kan gärna stanna kvar
hos mig till döddagar, du skall få fullt upp av allt
vad du behöver; och om du har någon önskan, så
säg rent ut, ty det är du, som räddat mitt barn och
ingen annan!’
Detta var rätt hederligt lovat av greven, men jag
tackade ödmjukast, emedan jag föresatt mig att vara och
förbliva en riktig Resepelle och att, sedan jag sett mig
duktigt omkring i världen, leva och dö i min hemort.
’Nå väl då’, svarade han mig vänligt, sedan jag
yttrat denna min föresats och bett honom ej illa
upptaga mitt avslag, ’jag skall så rikligt begåva dig,
att du i alla dina livsdagar ej skall behöva lida någon
nöd!’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
