Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gamla Älvsborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och varmt fosterlandsälskande man Otte Torbjörnsson att med allmogens
hjälp överrumpla och intaga Älvsborg, varefter han utsågs till hövitsman
på slottet. Genom oenighet med riksföreståndaren fråntogs han dock
befälet, vilket överläts till Sturens frände Nils Klausson.
När den sistnämnde var hövitsman på Älvsborg undergick fästet på
nytt en svår belägring av konung Hans’ trupper, vilka foro hårdhänt fram
med allmogen i orten. Klausson gjorde ett förbittrat motstånd, men
tvingades att efter en tre månaders lång belägring uppgiva slottet, dock
på goda villkor. De nya herrarna torde icke ha suttit länge där, ty
omkring ett år därefter drog riksmarsken Svante Nilson Sture in som
ståthållare på Älvsborg. Den blivande riksföreståndaren väntade emellertid
större uppgifter, varför ståthållareskapet överflyttades på riksrådet Erik
Eriksson Gyllenstierna, under vars hövdingstid nyckeln till Sveriges västra
port ånyo rycktes ur svenskarnes händer. Under ett våldsamt anlopp
brändes nämligen Älvsborg året 1502.
Det var den i Sveriges hävder illa anskrivne Kristian den andre,
tyrannen, som förstörde det äldsta Älvsborgs slott.
En julafton 1502 anlände Kristian — han var då ännu prins — med
en betydlig härstyrka till mynningen av Göta älv och lägrade sig
nedanför slottet, som låg där på sin otillgängliga klippa, skyddat av vattenfyllda
gravar. Fästet var i gott försvarstillstånd och besättningen fast besluten
att hålla det, men detta vägde intet mot förräderiets lömska makter.
 |
| Älvsborgs slott |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
