- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 1 /
28

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det äldsta Majorna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bedrevo ett mera
rationellt jordbruk på de
vidsträckta ägorna.

Förbi
huvudgården gick landsvägen
österut till
Långedrag, Fiskebäck och
Frölunda, ungefär
som nu. På dessa
vägar drogo
smugglarfororna i nattens
mörker genom Dala,
förbi Sandarna och
över Sanna- o.
Banliderna vidare mot
staden. De hade
visserligen sina risker, ty kustbevakningen, tullsergeanten på Nya varvet
och de raska strandridarna voro vakna karlar. Men skärgårdspojkarna
voro också män med mod i bröstet och under lång träning i den
lagstridiga trafiken tillräckligt härdade för att inte baxna för en kula och
inte ledsna heller att ge ett hugg tillbaka. Knivarna och dolkarna sutto
den tiden mycket lösa i slidorna, och listen och mannamodet gingo hand
i hand.

Vägarna till Långedrag voro ända in på 1880-talet illa beryktade.
Värsta bitarna voro Sanna- och Banliderna, där sockerbruksdrängarna och
slöddret från Majornas krogar höllo till och trakasserade de vägfarande.
Med den stigande civilisationen har det blivit bättre. Storstaden tränger
ut över de forna gränserna och erövrar trakten åt Långedragshållet.
Landsvägen är inte längre enslig. Resorna äro lustresor i snabba spårvagnar,
och färden utanför stadsgränsen går mellan otaliga förstadshus och villor.
Från Sandarna
Från Sandarna

Över Sandarna går stadens gräns i väster. I min barndom voro
sandtäkterna och åsarna härute tröstlöst kala och ljungbevuxna, men nu spirar
barrskogen på höjderna och dess eviga grönska döljer barmhärtigt
hundratals gravar, i vilka olyckliga offer för en olycklig tid och en usel
statsstyrelse ligga jordade. Här ute i Sandarnas backar begravdes nämligen
i 1800-talets början en del av den Sveriges blommande ungdom, vilken
utskrevs för att bilda det sorgligt ryktbara lantvärnet. Det var en
ungdom, som ställdes under fanorna och på samma gång dömdes till
overksamhet, till svält och umbäranden av alla slag och som slutligen, på grund
av de styrandes huvudlösa anordningar, dog som flugor i den historiskt
bekanta lantvärnssjukan. En ungdom som utan svärdsslag gick döden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 5 15:22:06 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gamlagot/1/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free