Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Färjestaden och Klippan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om språkforskarna godkänna detta, vet jag inte, men det kan ju anföras — för kuriositetens skull. Vi lämna emellertid det forna värdshuset åt sitt öde och fortsätta vidare ned till Klippan. De flesta göteborgare känna stället. Det är ett av södra älvstrandens mest karaktäristiska partier,
åtminstone vid älvmynningen, och ganska intressant är det även, efter som utsidan bär flera gammaltidsdrag.
Det var, som förut sagts, i Ostindiska kompaniets dagar hamnplatsen hade sitt mest lysande skede.
Ute på strömmen och vid Klippans brokar lågo kompaniets skepp förtöjda och man får en idé om deras storlek när man erfar, att exempelvis fregatten “Riksens ständer“ hade en längd över stäv av 154 fot, en bredd av 46 fot och ett djup i rummet från garneringen och underbjälken av 16 ½ fot. Värdet av ett sådant fartyg gick till 130,000 daler silvermynt, en för den tiden oerhörd summa.
Besättningarna voro ovanligt stora, omkring 150 man på de större skeppen, men det behövdes också mycket folk, eftersom fartygen i följd av sin tyngd och storlek voro mycket svårnavigerade och dessutom voro krigiskt utrustade, ofta med 25 à 30 kanoner.
Provianten, som ombordfördes från Klippan, bestod av en mängd levande djur, oxar, kor, kalvar, svin, får, höns m. m., vilka slaktades i mån av behov under resan, och förövrigt kunde ett skepps proviantlista upptaga 700 lispund kött, 400 lisp. stockfisk, 250 lisp. smör, 1,300 lisp. bröd, 3,400 kannor ärter, 3,400 kannor korngryn, cirka 16,000 kannor dricka o. s v.
När fartyget var klart att gå, vanligen någon dag under december — mars, fick befälhavaren ett på latinska språket utfärdat kungligt pass. Förövrigt var avgången förenad med en hel del högtidligheter. Så skulle åtta kanonskott avlossas, när någon av kompaniets direktörer kom ombord för
att mönstra folket, och lika många skott då han lämnade fartyget. Likaså hälsades förste superkargören, vilken ombord var kompaniets ombud, med åtta skott.
Sedan ankaren lyftats under hurrarop och kanondunder, skedde
avskedssaluten vid Ny Älvsborgs fästning, som hälsades med några salvor.
När kompaniet efter sin fjärde oktroj gjorde konkurs, passade staden på och köpte platsen, som ju låg väl till för visitering av till Göteborg destinerade fartyg. Detta skedde 1813. Priset var i runt tal 33,333 riksdaler banco.
I stadens ägo bibehöll platsen alltjämt sin karaktär av uthamn. Älven hade ännu icke uppmuddrats ovanför Klippan till sådant djup, att större fartyg kunde fortsätta upp till staden. Och inte heller fanns Göteborgs skeppsbro. Segelflottan låg alltså samlad utanför och framför Klippan under höstar och vårar och följaktligen samlades vid seglationens början och slut en massa folk, som gagnerade av sjöfarten. Här var hela sjöfartslivet för Göteborgs vidkommande koncentrerat. Mellan Kustens varv och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
