Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Tullbevakningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TULLBEVAKNINGEN.
UNDER DEN TIDRYMD Göteborg omgärdades av murar och
vallgravar, var det givetvis svårare än i en senare tid att bedriva lurendrejerihanteringen. Det fanns utom vattenvägarne ej mer än tre infartsleder till staden och dessa voro lätta att bevaka. Och infartsvägarne från sjösidan stängdes av massiva bommar, där uppsikten var lika sträng som vid stadsportarne.
Den egentliga smugglarrörelsen försiggick därför i förstäderna, framför allt i Majorna, som stod i nära förbindelse med skärgården. Tack vare den lämpliga terrängen och det vidsträckta området, som både till lands
och sjöss försvårade bevakningen, kunde köpmännens hejdukar föra in kontrabanden till magasinen och de hemliga upplagen på södra älvstranden. Genom knep, list och våld, om det gällde, praktiserades lurendrejargodset sedermera in till bodarna i staden.
För att först tala om det legitima tullväsendet i Göteborg skola vi dröja en stund vid stora sjötullen, som ju var den viktigaste. Dess huvudstation var, som förut antytts, belägen vid Stora hamnkanalens utmynning i Göta älv. Inloppet till denna kanal, som förr var en ytterst viktig led för godstillförseln, låg i forna dagar så långt upp i kanalen, att gränsen mellan älven och hamnen sträcktes från hörnet av landshövdingeresidenset till det mitt emot liggande Stora bommens tullhus.
Där förrättades visitation, men anmärkas må, att däckade slupar och jakter som undergått visitation vid Klippan, sedan tullstation där inrättats, vid bommen voro befriade från undersökning, varemot alla öppna båtar fingo undergå visitation där uppe för andra gången.
På grund av det florerande smuggleriet var tullbevakningen vid Klippan och i det övriga Majorna synnerligen maktpåliggande. En bättre terräng för lurendrejeriet än Majorna fanns knappast. Låga, sluttande stränder, tidigare bevuxna av hög vass, smygstigar mellan brädgårdar och magasin ned till älven, smala, krokiga gränder, kuperad mark i söder och väster, som öppnade många hemliga vägar inåt landet. Och så närheten till älven och fjordarne. Den bäst organiserade rörliga bevakningen fanns också i Majorna. Denna bestod av strandridare, kustvakter till fots och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Aug 5 15:22:06 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gamlagot/1/0063.html