Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Klippgatan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KLIPPGATAN.
FRÅN KLIPPANS HAMNPLATS går en färdeled fram till den forna Allmänna vägen. Den bär ovanstående namn och är ganska idyllisk. I vägkröken, på själva den historiska Skinnarklippan, ligger det lilla, i engelsk-götisk stil hållna templet, vilket en gång i tiden byggdes till bruksarbetarnas fromma av David Carnegie och vilket fått ett förträffligt läge. Grundstenen till S:ta Birgittas kapell, som donatorn kallade kyrkan efter den märkliga svenska kvinnan med detta namn, lades, i förbigående
sagt, den 21 maj 1856 och året därpå invigdes templet. Det är byggt efter en engelsk ritning, med retusch av major A. W. Edelsvärd, vilken ledde uppförandet. Dess förste predikant blev Julius Glasell, som tillika var bataljonspredikant på Nya varvet, och till hans efterträdare nämndes i mitten av 1870-talet pastor Edvard Österman.
På höger hand, från Klippan räknat, ligger sockerbrukets chefsboställe. Därintill en trädgård, vars yviga trädkronor i sommarens dagar bygga gröna valv över gatan, vidare det forna bostället för brukets predikanter, uppkrupet på höjden.
Fordom var det värdshus och benämndes Hökboet efter mamsellerna Hök, vilka på 1820—30-talen residerade där som Bacchi prästinnor. Nu är det tillbyggt och moderniserat och bebos av ingeniören vid bruket S. Reuterskiöld.
I slutet av gatan, eller början om man så vill, ligger den gamla Wærnska hamnegendomen, vilken utmed Frigången — en smal väg, som leder ned till en tilläggsplats — sträcker sig till älven och vilken äges av den sekelgamla handelsfirman C. Fr. Wærn & Co.
Fordom låg en damm på området, och ett vattendrag, Forsbäcken, rann från ängarna ned till sjön.
Omkring Klippgatan eller, rättare sagt, mellan Röda sten och
Slottsskogsgatan, lågo i 1800-talets förra hälvt några av traktens mest beryktade lots- och sjömanskrogar.
Den mest kända av dessa var “Påsefasteras“, så kallad efter ägarinnan, en väldig matrona, som stod högt i gunst hos de många stamkunderna, mest kanske därför att hon höll rundlig kredit och lämnade de många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Aug 5 15:22:06 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gamlagot/1/0067.html
