Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hamnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tidsödande transporterna från Klippan upp till magasinerna i staden, där de
dyrbarare och ömtåligare varorna lagrades, blevo till sist olidliga. Köpmännen
måste ju hålla filialkontor i Majorna, och allt efter som rörelsen utvecklades
såg det ut som om själva staden skulle flytta till samhället utanför
stadsgränsen.
Därtill kom att efter avtynandet, som följde på Kontinentalsystemet,
började på 1820-talet friskare vindar blåsa genom stadens affärsliv och
det såg ut som om Göteborgs handelsflotta skulle gå en lysande framtid
till mötes.
Många av stadens mera framsynte köpmän insågo naturligtvis att man
måste omdana hamnen, utvidga densamma och koncentrera affärslivet i
själva staden. Det var Olof Wijk d. ä., som satte sig i spetsen för företaget.
På hans förslag uppmuddrades hela segelrännan 1838 till 10 fots djup och
år 1843 till 15 fots djup. Och på samma gång vidtog han anstalter för
byggandet av Göteborgs skeppsbro. Planen till hamnens utvidgning
utarbetades av herr A. E. von Sydow och dåvarande chefen för stadens
hamn- och älvarbeten O. Åqvist, vars son, major Ph. Åqvist i sin ordning blev
byggnadschef. Efter 1844 byggdes stenpiren, vågbrytare, dykdalber och
pålverk. Genom dessa arrangementer kunde djupgående fartyg äntligen
anlöpa stadens centrum, där också handeln och sjöfarten så småningom
koncentrerades.
Dessförinnan eller år 1824 hade inrättats en särskild styrelse, kallad
K. direktionen över segelfarten mellan Vänern och havet, som skulle
handhava seglationen å denna vattenled. Och den 23 juni 1838 inrättades
enligt kungligt brev en ny styrelse för arbetena i Göta älv under namnet
Direktionen över Göteborgs hamn- och älvarbeten, vilken i sin ordning
1898 övergick i Göteborgs hamnstyrelse.
Ar 1859 fastställdes en generalplan för hamnens ändamålsenliga
iståndsättande, emedan allt större ångare besökte densamma; enligt denna
uppsattes dykdalber av ny form 1862. Och 1879 fastställdes ännu en
hamnplan. Om denna, liksom om de forna issågarlagen, isbrytarna, dykarna,
m. m. skall jag orda i samband med sjöfarten, Skeppsbron och
Masthuggskajen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
