Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dykeri och dykare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skepp från New-Orleans, destinerat till Göteborg med last av 500 balar
bomull, strandat vid danska kusten och då bärgningsutsikterna därnere
voro små, inköptes vraket av grosshandlaren A. Bourn i Göteborg. Denne
uppdrog åt kapten Zachau att söka taga upp fartyget och under dennes
ledning och med Kjellberg som dykare bärgades det.
Ett annat bärgningsföretag av mera lokal art, för vilket Kjellberg livligt
intresserade sig, var undersökningen av den år 1745 strandade
ostindie-fararen “Göteborg".
Skeppet var ett av Ostindiska kompaniets större fartyg. Efter en
långvarig resa från Ostindien och Kina ankom det till Vinga den 12
september 1745, passerade lyckligt skärgårdens holmar och skär, men stötte vid
själva inloppet på ett undervattensgrund mitt i farleden och gick till botten.
Grundet är, som bekant, beläget mitt för Knippla fyr utanför Älvsborg,
är nu utprickat och kallas sedan skeppsbrottet för Göteborgsgrundet.
Ostindiska kompaniets direktörer i Göteborg väntade med skeppet en
större last té, ostindiskt porslin, tenn o. s. v., men detta gick nu
förlorat. Emellertid sökte man bärga vad bärgas kunde. En god del av
téet togs upp och torkades i bakugnar och såldes sedan med god
förtjänst.
Traditionen förmäler, att med detta té följde de bekanta kackerlackorna,
vilka icke varit synliga förr i vårt land. De togo icke så stor skada av
saltvattnet som téet, utan kvicknade till i bakugnarne och spredos över
staden, där de på sina ställen blivit sannskyldiga plågoris.
I ett hundratal år fick den gamle ostindiefararen ligga i fred, men på
1860-talet gick Johan Kjellberg ned därute på Göteborgsgrundet och var
således den förste dykare, som grundligt undersökte skeppet. Genom hans
arbete braktes i dagen ej mindre än 77 dussin dyrbara porsliner, vilka inköptes
av enskilda personer och ännu förvaras här och där som sällsynta rariteter.
Ett och annat föremål finnes på museum. Vidare tog Kjellberg upp några
tackor kinesiskt tenn, några kanonkulor o. s. v.
Allt detta gjordes på den korta tiden av en och en halv dag, men så
avbröts arbetet. Tullverket blandade sig nämligen i bärgningshistorien
och lade beslag på det bärgade godset, vilket författningsenligt skulle
ligga under dess uppsikt — i år och dag — för att söka ägare.
På 1870-talet, om vi ej minnas orätt, gjordes några försök att bärga
delar av skrovet, vilket emellertid hunnit sätta sig ordentligt fast i klippan.
En mängd bjälkar upptogos dock, vilka av vatten och ålder blivit hårda
som ebenholtz och därför inköptes av stadens svarvare och skomakare —
till skoläster och stövelknektar.
Under Kjellbergs långa dykarverksamhet hade han för övrigt varit med
om att rädda ej mindre än sju större skepp, vilka braktes på köl igen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
