Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gröna gatan och dess omgivningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vilka också levat flott en tid på besparingarna från sommarens resor.
Och alla drogo de nöd och elände över samhället.
I de många kojorna i gränderna och på bergsluttningarna rådde en
hisklig nöd, och naturligtvis var det barnen och åldringarne som ledo
värst. Påverkad av den humana tidsströmningen inne i staden byggde
så kommunen i 1800-talets förra del fattighus därute, för att i någon mån
avhjälpa nöden. Dessa förlades vid Gröna gatan och bestodo av två
trähus, vilka utan tvivel i sin ungdom voro nog så propra, men på äldre
dar voro erbarmliga att skåda. De båda trärucklena förde i minnet
Dickens’ fattighusskildringar, till vilka de gott kunde tjäna som
illustrationsmateriel. Folkhumorn hade tidigt givit fattighusen öknamnen "Ramla"
och “Koket", av vilka det förra talar för sig självt. Det senare härleder
sig utan tvivel från det förhållandet, att fattigmaten, ärterna och vällingen,
som delades ut gratis i hårda tider, koktes och hämtades i det ena av husen.
En gammal majbo besökte — berättar han — i sin barndom denna
inrättning och minnes mycket väl, vilket vidrigt intryck det gjorde.
Trapporna saknade flera steg, och golven voro så bristfälliga, att det var
förenat med fara att gå på dem. Råttorna sprungo runt om de besökande,
och sönderslagna rutor voro igenstoppade med dynor, trasor och papper.
Här lågo de stackars hjonen på sina bäddar, bestående av hösäckar eller
lös halm, i en atmosfer som rent av förpästade rummen.
Ungefär samtidigt uppfördes Majornas första sjukhus i hörnet av
Käkbensgatan, vilket även det så småningom fick förfalla. Nu är det privat
bostadshus. Att bliva förd till den sistnämnda inrättningen ansågs av de
fattiga som den största olycka, och sällan kom någon levande därifrån.
I slutet av 1850-talet höjdes emellertid så starka röster mot vanvården
av de fattiga, att man äntligen beslöt bygga de nya fattig- och sjukhus, vilka
jag förut omtalat. Grundplåten till den nya fattigvårdsinrättningen skänktes,
såsom framgår av en minnestavla med följande inskription, uppsatt i
vestibulen till byggnaden vid Timmermansplatsen:
JONAS BERGMAN |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
