Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diamantslampan och Andrewsgatan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en plantering skulle göra sig förträffligt här, där två gator mötas.
Det gamla huset näst intill Stolfersstigen erinrar ganska mycket om Bäckska
huset, men tyckes vara påbyggt. Det har samma brutna tak och en på
fasaden utspringande trappa och ser mycket ålderdomligt ut. Undra
botten inrymde fordomdags ett värdshus, benämnt Elva trappor, favoriserad
sjömanskrog och tillhåll för smugglare och andra lurifaxar. Till den
rymliga källaren ledde en nedgång från ett av krogrummen, dold av en lucka,
och den vägen transporterades smuggelgodset. Var det razzia någon gång,
kommo lagbrytarna lätt undan genom smygarna till det bakom liggande
Majberget.
Det bekvämaste var emellertid att springa uppför trapporna i
Stolfersstigen, vilken är en av förstadens underligaste trafikleder. Den har sitt
namn efter en familj Stålpher eller Stolfer, vilken ägde och bebodde
lägenheten Solståndet alldeles intill. Gränden är övermåttan smal, men har
man väl krånglat sig upp för trapporna, får man en provkarta på
byggnadssättet i gamla Majorna, enkannerligen på bergsluttningarna, för ett sekel
sedan eller så. Mödan lönar sig, ty den undangömda stadsbilden är både
roande och intressant för den som älskar det säregna och det
gammalmodiga.
Eftersom Majberget förut är skildrat har jag emellertid inte lust att
fortsätta upp igenom, utan går Stolfersstigen ned igen och fortsätter
vandringen till Andrewsgatan. Den är en av förstadens trevligaste gränder.
Den ligger i utkanten, där vindarna spela friskare än inne på
storstadsgatorna, där bergkullar omväxla med trädgårdar, gamla gårdar och
upplagsplatser och där älven sätter blåa eller gråa fläckar in i tavlan. Och
den är poesimättad till gagns, ty den har ljus och luft nog över sig till
och med då solen inte lyser.
Andrewsgatan är en av de få kvarvarande av gränderna, som ledde
direkt ned till älven. Dess nedre del ligger inklämd mellan skyddsplank,
som hägna ett par upplagsplatser. På den ena av dessa drev fordomdags
den bekanta Göteborgsfirman Röhss en storartad trävarurörelse och skeppade
därifrån med egna skepp plank och bräder till all världens länder.
Egendomen benämndes tidigare Fredriksberg och hamnen nedanför
Fredrikshamn, men i mitten av 1800-talet kallades den även Rundbergs
plan efter sjökaptenen och grosshandlaren Erik Rundberg — född 1792,
död 1863 — vilken drev brädgårdsrörelse på egendomen.
Huvudbyggnaden kvarstår ännu i sitt gamla skick i hörnet mitt emot Karl Johans
kyrka, men egendomen i sin helhet är sedan 1890 i stadens ägo.
Den lilla gränden slutar vid en landningsplats utmed Göta älv och
var ett gärna uppsökt ställe för ilandförande av smuggelgods — den tiden
i förra delen av 1800-talet, då lurendrejeriet bedrevs i stor skala. Gatan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
