Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lefflers och Jedeurs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hitförts med ett i juli 1834 på redden utanför Majorna förankrat fartyg.
Jedeur hörde också till den Dubbska umgängeskretsen, ty liksom denne
var han intresserad av allt mänskligt. De voro heller inga surmulna
representanter för sitt stånd, ty Wadman umgicks med dem och diktade i
kretsen flera av sina sånger. Jedeurs namn förekommer för övrigt på
flera ställen i skaldens skrifter. När han sålunda på Dubbs födelsedag
beskriver hur
“den lille kamraten med rödlätta kinden
från Masthugget flyger som skatan för vinden
att hinna i tid fram till Winbergskans krog“
— är det Jedeur som åsyftas.
Själv var han icke främmande för vitterlekarens konst, ty såväl i Par
Bricoll, där han var ett skinande ljus, som i den trängre kretsen strödde
han omkring sig nätta visor från sin lekande lyra.
Ute i Jedeurska hemmet i Majorna lyste också trevnadens och det
goda lynnets sol över vänkretsen, när man samlades i salarna eller
sommartiden i den vackra trädgården. En symbol av denna glädje och gamman
mötte gästerna redan vid porten, ty över densamma fanns förr i tiden —
efter vad en gamling berättat mig — en blå sköld med en flammande
sol. Och det passade precis att detta tecken stämde in på fastighetens
namn i Majornas gamla jordebok för tredje roten — Solen.
Jedeur utmärktes på flera sätt. Han blev Nordstjärneriddare och
medlem av Vetenskaps- och Vitterhetssamhället, vars ordförande han var
året 1824, och dåvarande landshövdingen, Rosen, uttalade sin varmaste
erkänsla för Jedeurs nit om samhället.
I trettio år verkade han som läkare och tog 1844 avsked med pension.
Men fem år därefter trädde han åter i aktiv tjänst som
generalmönstringsläkare vid flottans båtsmanshåll inom fjärde distriktet. Till sist fick han
överfältläkares titel och rang.
Född 1789 i Västerås, där fadern var domprost, slöt han året 1860
sitt verksamma liv.
Så många nu levande minnas väl inte den gamle doktorn, och så
raskt som nivelleringen pågår i dessa trakter är väl hans gamla hus i en
nära framtid ett minne blott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
