Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 1 / 309 (1919-1922) Author: Carl Rudolf A:son Fredberg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gathenhjelm

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till övra våningen framstår emellertid i sitt
ursprungliga skick, och nedra förstugan med
sina enkla arkader visar en del rokokofigurer
utskurna i trä samt några väggmålningar
från 1700-talet, urnor och kvinnogestalter.

Över ingången från torget sitter ett
gammalt träsnideri, vilket av många antagits
föreställa den Gathenhjelmska vapenskölden. Så
är emellertid icke fallet. Vapnet bestod av
en sköld, som på tvären tudelades av en
halländsk stengärdesgård. I övre fältet syntes
en uppgående sol och i det nedersta det
halländska landskapsvapnets bekanta lejon.

Ingela Gathenhjelm

När det gamla husets pittoreska och säregna omgivningar togo annan form och
gestalt, flydde de andar som gåvo sägnerna sitt upphov. De huserade
dock långt in i senare hälvten av förra seklet, och i mitt barndomshem
därute berättades om Gathenhjelmska husets gamla källare, där kaparen
höll till och släckte ut ljusen för de djärve, som vågade sig dit ned. Och
det talades om skatter dolda i jord och källare.

Länge var den ovan nämnda Kungssalen så fruktad, att ingen vågade
vistas därinne av rädsla för spökena. Denna vidskepelsens bann bröts
emellertid av prosten J. P. Hörbeck i Majorna, vilken tog Kungssalen till
bruk vid ungdomens konfirmationsundervisning.

Sedan en god del av det romantiska skimret försvunnit kvarstår den
gamla byggnaden trotsande tiden och i sin åldriga gestalt minnande om
underliga, äventyrsrika tider och dådkraftiga människor.

Och nu skall jag berätta om den beryktade kaparen och hans liv.

Lars Gathenhjelms fäder voro av gammal Hallandssläkt. En av dem
var präst i Tölö och en dennes sonsons son, Anders Börjesson, bosatte
sig på gården Gatan i Onsala socken. Här fick han ett rikt verksamhetsfält.

Onsalaborna voro kända som Hallands djärvaste sjömän, vilka redan
vid tolv års ålder började trampa däcket och sedermera gingo i fraktfart
dels efter kusten, dels på utlandet. Det utmärkta sjömansmaterialet
pressades ock med förkärlek till flottan. Krigstjänsten smakade givetvis icke
alla, och man visar än i dag en underjordisk gång på Örmevallalandet vid
havet, där en del ynglingar, som under tolvte Karls krig fruktade för
utskrivning, undandrogo sig plikten mot fäderneslandet.

Anders Börjesson, som tog tillnamnet Gathe efter sin gård, var en
driftig man. Sjön lämnade han tidigt och började driva rederirörelse i
stor skala i kompanjonskap med flera betydande män i Halland och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>