Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gamla varvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
avsedd som stödjepunkt vid den nya stadens försvar, och en tid därefter
anlades på denna plats det första skeppsvarvet, vilket fick heta
Amiralitetsvarvet.
Platsen kom att bilda gränsen för Göteborgs äldre redd, ty ovanför
var älven betydligt uppgrundad och tillät följaktligen icke de mera
djupgående fartygen att flyta upp på strömmen.
Att skeppsbyggeriet hade djupa anor här vid älvmynningen framgår av
vår berättelse om Kustens varv och Älvsborgs skeppsgård. När det nya
Göteborg anlades flyttades skeppsgården, säkerligen före 1630, omkring
3,000 alnar närmare staden till Gamla varvet. De första skeppen där
voro åtta från Holland inköpta fartyg, vilka hitkommo i april 1624. De
förblevo dock ej längre här än till våren 1626, då de flyttades till
huvudflottan i Stockholm. Dessa år var en Alexander Forath från Skottland
“gårdskapten" i Göteborg. Till amiral för skeppsflottan i Göteborg
förordnades Henrik Fleming den 5 april 1625.
Bemanningen utgjordes av ett kompani sjöfolk under kapten Simon
Stewart, ävenledes han av skotsk härkomst, vilket var förlagt här åren
1624—26 och bestod av båtsmän från Väster- och Östergötlands städer
jämte gamla ordinarie hyrebåtsmän.
År 1632 syntes konungen haft för avsikt att upprätta ett ständigt
“amiralskap" i Göteborg till försvar mot Danmark, men det kom lika litet
till verkställighet som rikskanslerens planer år 1633: först att här förlägga
3—4 skepp under en god kapten och sedan att inskränka styrkan till en
pinka, fyra galejor och tjugofyra lodjor. Efter många förslag och debatter
i regeringen blev slutresultatet att b!ott några vaktskepp enligt regeringens
beslut den 30 mars 1640 och 14 maj 1641 stationerades i Göteborg.
Man byggde då för tiden skepp om 200 läster och därutöver. Huru
stort det första fartyget var, som byggdes här, vet jag inte, men att en
av de nyinflyttade holländarne fick bygga det, vet man. Och man vet
också, att byggmästaren hade oturen att “inte få det av stapeln, utan med
en springeflod". Göta älvs växlande vattenstånd spelade som man ser,
då som nu varvscheferna en del spratt. Bland dylika varvsanläggare och
byggmästare märkas i 1600-talets förra del holländaren Albrecht van der
Velden och skotten Francis Sheldon, vilka jämväl byggde skepp åt
örlogsflottan. Den förstnämnde byggde åren 1631—34 skeppen “Vestgöta
lejonet“, “Jupiter", “Göteborg" och “Göta ark“. Enligt ett brev från
Gabriel Oxenstjerna, daterat Göteborg den 28 juli 1625, förmäles, att två
av skeppsredaren A. van der Veldens skepp, lastade med trävaror, tagits
av sjörövare.
Året 1650 var Gamla varvet i full verksamhet med att bygga
krigsskepp åt svenska flottan. Så lät vid sistnämnda tidpunkt Lennart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
