Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjömanshuset och Wettergrens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
understöd. Understöden bestämdes och utdelades av sjömanshusdirektionen
enligt närmare angivna grunder, “så att vederbörande måge kunna hava
deras tillbörliga och nödiga skötsel och uppehälle". En befälhavare skulle
årligen hava 2- à 300 daler, en styrman 150 à 200 daler och de gemene
100 à 150 daler. De till sjömanshusens underhåll fastställda avgifterna
erlades av fartygsägaren och sjöfolket vid fartygets hemkomst från utrikes ort.
Icke långt efter upprättandet av det första sjömanshuset i Stockholm
tillätos Göteborg och andra stapelstäder att enligt coopvaerdiereglementet
disponera de i staden inflytande sjömanshusavgifterna och det blev sedan
vanligt att med stapelstadsrätt förena sjömanshusinstitutionen.
Undan för undan ålades sjömanshusen uppgifter i statsförvaltningens
tjänst, mer och mindre främmande för deras ursprungliga syfte. Genom
k. förordningen den 26 okt. 1833 påbjöds mönstring av sjöfolket vid
sysselsättning i viss fart med kontrollverksamhet från sjömanshusens sida.
Härför får sjöfarten ersätta sjömanshusen genom lösen och expeditionsavgifter,
vilka fortfarande utgå.
Genom k. brev den 4 dec. 1826 infordrades genom sjömanshusen årliga
statistiska uppgifter rörande fartyg, skeppare och sjöfolk.
Genom k. kungörelse av 17 dec. 1886 och sedermera utfärdade
förordningar och lagar ha sjömanshusen fått befattning med flottan tillhöriga
värnpliktige, varigenom deras arbetsbörda och kostnaderna för deras skötsel
betydligt ökats.
Slutligen har genom infordrandet af arbetsstatistiska rapporter till
kommerskollegium och socialstyrelsen samt särskilt genom den nya
sjömanshusförordningen den 13 juli 1911, där bl. a. mönstringsskyldigheten
utsträckts till vissa slags fartyg i inrikes fart samt redovisningen av
sjöfolket, sjömanshusen emellan gjorts vidlyftigare, sjömanshusens befattning
med sjöfolket och med andra härmed i samband stående
sjöfartsangelägenheter fått ökat omfång.
Sjömanshusens verksamhet som understödskassor har sålunda endast
blivit en detalj bland övriga många och vidlyftiga uppgifter.
Så långt motionären.
Vad Göteborgs sjömanshus’ historia beträffar, grundlades det 1752 och
dess första på- och avmönstringsbok daterar sig från 1767—92. Till
understödskassan, som vid sjömanshusets inrättande bildades, skulle enligt
reglementet inbetalas förhyrningspenningar, hyreavgift vid avmönstringar samt
lästavgift. Till kassan plägade även skeppare och styrmän, som examinerats,
erlägga: de förra en, de senare en halv riksdaler banco.
I förbindelse med sjömanshuskassan inrättades 1773 en nationalkassa
för att understödja och hemförskaffa skeppsbrutet och sjukt svenskt sjöfolk.
Till denna kassa betalade redarne, utom 4 öre silvermynt i sjömanshusavgift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
