Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Masthuggsbergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Masthuggsbergen ha tidigare varit kända för sitt irreguliera
byggnadssätt och för sina trafiksvårigheter. De bilda en hög bergskedja, som till
närmaste granne har Stigbergsåsen. I våra dagar har byggnadsväsendet
gått nivellerande fram, men ännu finnas några oregelbundet uppförda
småhus och kojor.
Om den ärade läsaren orkar följa mig upp för de branta bergen, får
han rik lön för mödan. Däruppe se vi staden i fågelperspektiv. Mellan
måleriska berg och klippor och branter se vi husmassor runt om i ett
obeskrivligt virrvarr; stadens alla kyrkor resa sig trotsigt ur detta kaos av
tak; gröna punkter fägna ögat som oaser; mitt i älvdalen ringlar sig älven
glänsande som ett silverbälte och långt i fjärran mötes blicken i väster
av havet och den brutna kusten, i norr av Hisingens blånande berg.
De fordom mellan bergskullarne strödda småhusen och kojorna, till
vilka hörde täppor, potatisland och brunnar, beboddes mestadels av
skötsamma klampare och brädgårdsarbetare från brädgårdarne nere i älvdalen
samt tullvaktmästare. Dessa läto ock vid alla möjliga tillfällen förstå, att
de ägde “hus och gård med brunn i hagen“ — en förmån som skapade
självkänsla och trygghet.
Upplingsliden och Rybergsliden voro för några år sedan de mest
trafikerade vägarne till labyrinterna häruppe. Ovanför nedersta bergavsatsen
förenades liderna till en väg, som löpte ända upp till “Store backe“,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
