Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adertonhundratalets digerdöd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tillståndet i samhället under denna hemska tid kan lättare tänkas än
beskrivas. I varje boning smög mordängeln in, all företagsamhet
förlamades, handeln avstannade och finanserna kommo i oreda, så att stadens
riksdagsmän, kommerseråden Olof Wijk och B. H. Santesson samt
segel-makaren M. Leffler nödgades väcka förslag om uppskov med betalningen
av de skattdragandes gäld — ett förslag som ej vann bifall.
Läkarne stodo maktlösa. Då lika litet som nu kände man något
absolut verksamt medel mot sjukdomen. Det föreskrevs ordentlighet i mat
och dryck, aktsamhet ifråga om förkylningar, motion, varma salta bad eller
ångbad och, sedan sjukdomen brutit ut, iglar, kalla omslag, senapsdegar
och kamfert. Det sisnämnda har sedan gammalt namn om sig att vara
verksamt vid kolerafall och anses som ett gott preservativ.
För övrigt ordinerade läkarne olika medicin och kurer. Ganska
verksamma voro varma höfröbaddningar, vilka utfördes på följande sätt:
Bredvid den sjukes bädd sattes en tom säng, på vars botten ett lager
av höfrö utbreddes och däröver ett lakan, varpå den sjuke vilade med en
kudde under huvudet. Över patienten anbraktes ett annat lakan, varpå
höfröet — som bekant det finaste av höet eller hösmolket — utbreddes
över hela kroppen till ett flera tums lager, efter att ha doppats i så varmt
vatten som patienten kunde fördraga. Huvudet avkyldes med kalla
omslag och under femton å tjugo minuter begöts denna betäckning med det
varma vattnet. Därefter lyftes patienten till sin egen säng, sveptes i varma
filtar och omgavs med de vanliga värmande yttre medlen, såsom
sandpåsar, krus o. s. v. Varmt fläder- och kamomillte invärtes understödde
denna kur.
Den 9 augusti öppnades sjukhuset å Möllerska plantaget. Där funnos
cirka femtio sängar, men innan aftonen voro 53 sjuke inkomne.
Patienternas antal ökades dag för dag, så att en lada, ett lusthus och slutligen
vinden måste inredas åt de sjuka. Vid denna tidpunkt hade enligt
officiell rapport 308 dödsfall inträffat och antalet växte dag för dag. Hela
den olycksdigra augusti krävde ej mindre än 2,000 offer vid pass. Den
24 påföljande september räknade man att farsoten inalles skördat 2,334
liv eller ungefär en niondedel av stadens befolkning.
Den oerhörda framfart farsoten tog i staden lamslog människorna och
en mängd flydde hals över huvud. Och med dem följde farsoten ut på
landsbygden och till närliggande städer.
Som ovan synes avtog sjukdomen i våldsamhet under september för
att i slutet av samma månad totalt upphöra. Den 26 oktober uppblossade
den plötsligt, men nu förekommo endast sporadiska fall. Bland andra tog
den nu med sig en av sina mest oförskräckte motståndare, landshövdingen
von Rosen, som dog nyssnämnda dag i kolera.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
