Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Frivilliga brandkåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin brandbricka, erinrande om förpliktelsen att sända minst en man till
sprutorna.
Överallt ljödo hästtramp och rullande hjul. I full karriär kommo
sprutorna, och som ledmotiv i denna nattliga oljudssymfoni skrällde trumpeter
i gatuhörnen.
Livligast var det borta vid Ostindiska kompaniets hus. Det hade pratats
ofantligt i staden om den nya brandkåren, som bildats och organiserats
efter mönstret av “The Fire Brigade of London“ — en brandkår, som
inte behövde lyda rådmännen eller krusa för polismästaren och hans
adjutanter.
Man var nyfiken att se dess första utryckning. Mycket riktigt. Den
kom med sin nya spruta Smedjegatan utefter, hästarne tyglades av män
i vita rockar och högkulliga hattar och det låg energi och hurtighet i deras
uppträdande. Som en vindil försvann sprutan åt Hagahållet, där elden
brutit ut.
*
Frivilliga brandkåren var en mönsterkår för sin tid, vilken, enligt de
gamles vitsord, ofta var lika snabbt framme vid eldhärdarne som nutidens
brandkår före automobiliseringen.
Den förfogade med tiden över ett icke ringa antal sprutor — ej mindre
än sju, med tre uppfordringsverk — och den hade många duktiga ledare
vid sidan av Rossing. När stiftaren blev gammal och ägnade sig åt
Rambergets plantering och odling av silke, togo unga ledande krafter vid,
bland vilka Olof Gardell, Anders Georg Hallgren och Anders Lindgren
särskilt må nämnas.
Ihärdighet och offervilja voro utmärkande drag hos kårens medlemmar i
olika samhällsställningar, och än i dag leva veteraner från denna tid. Tack
vare Frivilliga brandkåren — och ett annat byggnadssätt, förstås —
förskonades den egentliga staden från svårare eldsvådor. Ingen enda i stil
med jättebränderna i 1800-talets första årtionde kan, öm man undantager
de i förstäderna, antecknas under kårens fyrtioåriga tillvaro.
Under Frivilliga brandkårens tid upplöstes den gamla brandvaktskåren
1844, och 1864 antogs en ny brandordning, enligt vilken tornväktaren i
Kristine kyrka hade skyldighet att, när eldsvåda inom stadens område
yppades, klämta enligt given föreskrift, varjämte han skulle åt den sida,
varifrån elden syntes, uthänga om dagen flaggor och under mörker
brinnande lyktor av olika färg. Vid eldsvåda inom staden skulle klämtning
ske med fem slag, flaggornas och lyktornas färg var vit. För Stampen
och Redbergslid fyra klämtslag, färg grön. För Hagorna och Hagaheden
tre klämtslag, färg röd. För Pustevik, Masthugget, Majorna och revieret
l
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Aug 5 15:22:06 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gamlagot/1/0494.html
