Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Änggården
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man obetingat på sägnen, att engelsmännen i några av det beryktade
kontinentalsystemets år för ett sekel sedan använde dessa höjder som utkik
för att signalera till sin flotta å de yttre fjordarne. Och det var
naturligtvis därför den högsta punkten häruppe fick namnet Engelske pålen.
När Stora och Lilla Änggårdarne först bebyggdes är inte så gott att
veta. Man känner att en tjänsteman vid göteborgstullen, hejderidaren
Grönbom ägde området på 1700-talet och man förstår att Änggården var
en lämplig station för honom, eftersom landsvägen söderifrån strök under
bergskedjan, förbi Slottsskogen och Kommendantsängen in till
Landsvägsgatan. I detta pass var det utmärkta tillfällen att hejda och undersöka
skjutsarna — ett göra som i gångna tider med dess vilda lurendrejeri var
besvärligt nog.
Satte ägarne av Änggården från 1700-talet föga spår i ställets krönika,
gjorde de följande det så mycket mer. Sedan ett sekel tillbaka äro de
vackra områdena härute knutna till göteborgsnamnet Grén, vilket betecknar
en gammal svensk släkt, bofast i Göteborg sedan 1700-talet.
Den förste Grén på Änggården, Gabriel Grén, född 1760, död 1811,
tillhörde den adliga släkten Green av Rossö, vilken aldrig blev
introducerad, men vars adelsbrev finnes å vårt museum. Av samma ursprung
som denna var släkten Green av Sundsby, vilken befryndades med den
berömda Margareta Hvitfeldt, stiftarinnan av stipendieinrättningen vid
Göteborgs gymnasium.
Rossö-grenen, vars ättlingar fortleva i vår tid, var bofast på Rossö säteri
i Stala socken på Oroust. Ättens medlemmar gingo företrädesvis i
militär och kyrklig tjänst. En Arvid Hermansson Grén var kyrkoherde i
Tors-landa på Hisingen. En son till denne Grén och hans hustru, av den äldre,
vid Lilla Edet bofasta bohussläkten Ström, var den Gabriel Grén, som på
1700-talet inflyttade till Göteborg för att idka köpenskap.
Det stora sillfisket med dess fabulösa avkastning stod då i fullt flor.
Gabriel Grén slog sig på saltimport i större skala, förknippade denna med
sillaffärer, saltade och exporterade sill och så vidare.
1 likhet med andra göteborgsköpmän sökte sig också Grén ett
sommarbo utanför stadens murar. Han hade fäst sig vid Änggårdstrakten,
kom omsider att äga Stora och Lilla Änggårdarne och uppförde i sitt sista
levnadsår den manbyggnad, som här finnes avbildad. Traditionen
förmäler, att Grén var en av all sköns hortikultur intresserad man, men om
hans odlingsförsök med tobak slogo så väl ut, vill jag låta vara osagt.
Gabril G. dog på Änggården och änkan gifte om sig med köpmannen
Aron Kjellberg, farbror till de båda grundläggarne av den över
hundraåriga firman Kjellberg & Söner. Han bosatte sig å Änggården och jag
antager att han även fortsatte de Grénska affärerna. Förmodligen sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
