Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sahlgrenska sjukhuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den Sahlgrenska förmögenheten gick för övrigt i arv till hans mågar,
August och Claes Alströmer, inom vars släkt avkomlingar efter Sahlgren
ännu leva. Desslikes finnas ättlingar av honom i den Silfverschiöldska
släkten, av vilka en gren ärvde en betydande del av den Sahlgrenska
rikedomen.
Baron Claes Alströmer, son till Sahlgrens vän Jonas Alströmer, hade
fått i uppdrag att ombesörja verkställigheten av den testamentariska
dispositionen. För den skull lät han utlysa en tävlan om förslag till frågans
bästa lösning. Första priset, 1,000 daler s:mt, tillföll Göteborgs
politie-borgmästare Daniel Petterson, som 1779 föreslog inrättandet av ett
sjukhus. Denne praktiske och för stadens utveckling varmt nitälskande man
hade tillika uppgjort ett kostnadsförslag, av vilket framgick att ett sjukhus
med tolv sängar kunde för den donerade summan uppsättas och underhållas.
Borgmästare Pettersons förslag antogs slutligen efter en del utredningar
och 1779 inköpte baron Alströmer den lämpligaste tomt, som då fanns
att få. Den var belägen vid Sillegatan mellan Fortifikationshuset och
dåvarande Masthamnen vid nuvarande Posthuset. Sedermera har
Smedje-gatan dragits fram över sjukhustomten, men en del lämningar finnas kvar.
Så äro de gamla träden mittför postkontoret minnen från den forna
sjukhusträdgården.
Det första sjukhuset, vilket längre fram i boken skall avbildas,
uppfördes av konduktören Carlberg och bestod av korsvirke fyllt med tegel
och på södra och västra sidorna beklätt med halvstens tegelmur. I mars
1782 uppläts det för sjukes intagande och vård.
Det är en ganska oansenlig byggnad. I övra våningen hade den inte
mer än fem rum, som begagnades till sjuksalar. Undra våningen
användes till hushållslägenheter samt boningsrum för en underläkare och
betjäning.
Det nya sjukhuset, Göteborgs första, var, som vi se, helt och hållet en
privat stiftelse, vilken uppkommit och länge underhölls genom frivilliga
gåvor och donationer. Stiftelsen gynnades ock på mångahanda sätt. Det
första och betydligaste stödet vid sidan om grundfonden erhölls genom
Gustaf III:s bevågenhet, då han, efter ett personligt besök på sjukhuset
sommaren 1784, medgav att de s. k. lasarettsmedlen, som insamlades vid
bröllop och barndop och som på andra ställen redovisades inför
överdirektionen över barnhus och hospitaler — sedermera
Serafimerordens-gillet — i Göteborg skulle få uppbäras och användas för Sahlgrenska
sjukhuset.
Så blev sjukhuset en högst betydelsefull samhällsinstitution.
Det äldsta sjukhuset gav rum för 24 sängar, av vilka 14 voro
beräknade för betalande och 10 för medellösa. För fattiga sjukas intagande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
