Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra sjukvårdsanstalter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nu. Barnsjukhuset fick en stor uppgift att fylla. Barnsjukdomarne härjade
i samma grad som nu, men de blevo ödesdigrare för unga släkten därför
att de ej tillmättes någon vidare betydelse och att de sjuka små ej erhöllo
riktig och ändamålsenlig vård. Hemmens vård blir ju i svåra fall ej så
rationell som den kliniska. Det behöver för övrigt icke sägas, huru viktigt
det är att barnens hälsa skötes. En missbildad kropp och ett långt livs
ohälsa visa oss de bedrövliga följderna av missgrepp och vanvård i de
smås sjukrum. Storstaden erbjuder, sorgligt nog, tusentals exempel därpå.
Det var alltså lyckligt att den offervillighet, som gjort så mycket för
samhällets ringe, också sträckte sin hjälpande hand till de minsta.
Barnens mecenater, som glädjande att se bli talrikare för varje år som går,
ha med denna offervilja kraftigt främjat folkhälsan.
Den som tog initiativet till Barnsjukhuset var donatorn David Carnegie,
ägaren av bruken vid Klippan. Han hade läst en berättelse om Prinsessan
Lovisas vårdanstalt för sjuka barn i Stockholm vid ett tillfälle, då förlusten
av ett älskat barn gjort honom mer än vanligt känslig för de intryck som
läsningen härav måste ge. Och han beslöt därvid i ett gåvobrev året 1857,
lydande å 50,000 kronor, att lägga grunden till ett särskilt barnsjukhus i
Göteborg. Planen erhöll ett kraftigt stöd i fru Elisabeth Dickson, grosshandl.
Charles Peter D:s änka, som donerade 50,000 kronor. Två av de mera
kända mecenatnamnen, som möta oss på många blad i Göteborgs
filantropiska historia, voro alltså från början knutna vi sjukhuset. Och sedan
dess har det inte varit vanlottat på donationer.
För att anstalten redan 1859 skulle kunna träda i verksamhet hade
ytterligare en “okänd“ givare året förut donerat 50,000 kr. Då doktor
Charles Dickson överlämnade denna gåva och själv tillsköt en större
summa får man antaga att den kom från hans fader, grossh. Robert Dickson.
Lokaler anskaffades i ett av hörnhusen vid Östra Hamn- och
Spann-målsgatorna, tillhörigt trädgårdsmästaren Håkanson — närmare bestämt
Östra Hamngatan 9, mitt för gamla Sahlgrenska sjukhuset — och den
24 november nyssnämnda år kom den nya anstalten i gång. Första året
vårdades ett hundra barn och anstaltens överläkare, d:r G. Billqvist, hade
upprättat en poliklinik, där råd och föreskrifter i barnavård och
barna-sjukvård kostnadsfritt lämnades. Denna liksom anstaltens verksamhet i
övrigt hade vunnit allmänhetens förtroende och de besökandes antal var
i ständigt tilltagande.
Det äldsta sjukhuset var emellertid endast ett provisorium. Efter
åtskilliga underhandlingar lyckades emellertid dess målsmän vinna stadens
bifall till fri upplåtelse av en tomt å Kaponnierängen och där uppfördes
i romansk stil av byggmästaren P. J. Rapp ett nytt sjukhus, vilket
upptog ett helt kvarter mellan Södra Allé-, Västra Skans-, Öster- och Mellan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
