Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Annedals äldre arbetarebostäder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tre, 4 på två och 11 på ett rum och kök. Hyrorna för dessa lägenheter
voro resp. 400, 360 och 216 kr. om året, eller pr månad 33:33, 30 och
18 kronor.
Vidare byggde föreningen Försöket ett hus vid Rygatan om elva
lägenheter. Andra byggnadsföretag i den vägen att förtiga.
*
Alla strävanden att förskaffa mindre bemedlade bostäder och framför
allt egna hem understöddes på ett erkännansvärt sätt av staden, vilken i
det fallet hade tradition att följa. Staden har nämligen, som det också
framhålles i en stadsingeniörskontorets utredning av den s. k.
egnahemsfrågans läge, alltid varit ägare till stora jordområden.
“Markens dåtida ringa värde jämte dåtida avlöningsformer gjorde, att
största delarne av dessa områden upplätos med brukningsrätt till stadens
tjänstemän m. fl. Från såväl dessa s. k. landerier, som från stadens jordar
i övrigt upplätos, särskilt under förra hälvten av 1800-talet, ett stort antal
små tomter till arbetarebostäder emot en synnerligen ringa årlig avgäld.
Bland dessa äro att nämna egnahemskolonierna vid Ånäsvägen,
Härlandavägen, Redbergslid och Brandtdala m. fl. ställen, upplåtna från landerier,
samt stora delar av Haga och Masthugget, Stampen, Hasselbladska ängen
och Stora Otterhällan upplåtna direkt av staden. De flesta av dessa
tomter hava emellertid under senare hälvten av 1800-talet friköpts eller fått
lämna plats för storstadens utvidgningsbehov.
“Mot slutet av 1800-talet avstannade till största delen den rörelse för
beredande av egna hem åt arbetare, som ovan omnämnts. Orsaken därtill
torde ligga såväl uti ändrade sociala förhållanden, som däruti att den
föregående verksamheten icke slagit riktigt väl ut. Sedan arbetarne blivit ägare
till sina hus använde de dem nämligen i stor utsträckning såsom
spekulationsobjekt att förtjäna pengar på, så att de flesta fastigheterna
småningom blevo försålda till byggmästare, vilka revo husen och uppförde större
bostadshus å tomterna.
“Staden ansåg sig under sådana förhållanden icke heller längre kunna
med billiga markupplåtelser uppmuntra arbetares och andra
befolkningselements egnahemssträvanden. Önskan att bispringa dessa fanns
emellertid fortfarande kvar i samhället och det blev sålunda från Göteborg, som
impulsen kom till påbörjandet av ett lagstiftningsarbete för sådana former
om markupplåtelse, som gåve garanti för, att upplåtelsen icke missbrukades.
I avvaktan på lagstiftningsarbetets fullbordan tillsatte stadsfullmäktige år
1905 en beredning för utredande av stadens egnahemsfråga samt år 1907
en egnahemsnämnd med uppdrag att handhava stadens egna-hems-politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Aug 5 15:22:06 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gamlagot/1/0596.html
