Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 1 / 712 (1919-1922) Author: Carl Rudolf A:son Fredberg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järntorget och Arbetareföreningen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

entusiasm hade över 700 personer antecknat
sig och dessa voro på våren 1866 eniga om
att bilda en förening, närmast syftande åt
sjuk- och begravningshjälp.

Redaktören Axel Krook (Arbetareföreningens första ordförande, 1866–1870, 1873–1876)

Lindman skildes snart från
sammanslutningen, men den övriga interimsstyrelsen,
i vilken en så betydande yrkesman som
pianofabrikören J. G. Malmsjö hade säte,
arbetade vidare på konstitutionen.
Stadgeförslag utarbetades och offentliggjordes i
Handelstidningen under sommaren.
Sammanslutningen skulle, enligt detta, bilda en
föreningspunkt för medlemmarna för utbyte
av tankar, åhörande av föredrag, sång och
musik; en sjuk- och begravningskassa samt
en sparkassa skulle upprättas, ävensom en
försäljningslokal, där livsmedel kunde
tillhandahållas medlemmarna till billigare priser.
Ävenså ifrågasattes en bostadsförening. Man sökte vidare förbindelse med
intresserade medlemmar av andra samhällsklasser, för att få dugligare
ledning.

Det konstituerande föreningsmötet hölls på börsen den 19 augusti 1866.
Man hade vunnit S. A. Hedlund för saken och ordförandeklubban lades
vid detta tillfälle i hans kraftiga hand. Närvarande voro bortåt 600
personer och i den första styrelsen insattes bl. a. tidningsmannen Axel Krook,
smedförmannen C. F. Samuelsson, målaren N. Frykberg, snickerifabrikören
F. O. Strömman, snickaren C. G. Särnholm, målaren S. V. Rubenson och
handlanden Johannes Nilsson.

De första sammanträdena höllos i den gamla, för några år sedan
nedrivna Navigationsskolan vid Fisktorget, därefter på skilda håll i staden —
exempelvis i huset Vallgatan 4, där man inrett den första byrån och
läsesalen — tills föreningen på 1870-talet kunde lägga grunden till sitt egna
hus vid Järntorget.

Sedan föreningen startat och organiserats enligt gruppsystemet, slöto
sig oupphörligen hundratals män och kvinnor ur arbetarklassen och den
denna närstående medelklassen till densamma. Ett år efter starten
räknade föreningen 3,000 medlemmar, året därpå 3,450.

I själva verket lades med Arbetareföreningens bildande grunden till det
sociala odlingsarbete till arbetareklassens fromma, vilket under det senast
förflutna halvseklet givit allt rikare skördar, ej minst i vårt samhälle.
Föreningens lösen var gemensam strävan för arbetsklassens förädling och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>