Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Socialismens intag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SOCIALISMENS INTAG.
DEN SOCIALDEMOKRATISKA arbetarrörelsen, vars män numera,
såsom förut antytts, behärska föreningshuset vid Järntorget, är för
Göteborgs vidkommande icke särdeles gammal. Räknar man från
socialismens första förkunnelse här i 1880-talets början, det första
fackföreningsbildandet och den stora stuveriarbetarstrejken i mitten av samma
årtionde, är den cirka trettiofemårig.
Dessförinnan voro socialism och socialdemokrati för massan av
befolkningen tämligen okända begrepp, likaså organiserade lönerörelser eller
strejker. Visserligen hade man i dunkelt minne brädgårdsarbetarnes strejk
på 1850-talet — den första i vår stad — då plankbärarne under skrän
och oväsen tågade från Majorna för att hos trägrosshandlarna inne i
staden pocka på högre timpenning. Likaså kom man ihåg den stora
strejken hos Keillers för ett halvt sekel sedan, men dessa rörelser hade
knappast någon betydelse och lämnade inga vidare spår.
Frågan om den kroppsarbetande samhällsklassens ställning trängde sig
emellertid så småningom fram på dagordningen här som i utlandet, där
det vid den stora franska revolutionen glömda fjärde ståndet, vilket inte
fått något med av borgarståndets frigörelse, allt trotsigare höjde huvudet.
Skråsystemet, som på sistone, tack vare den olikhet i intressen som
förefanns mellan de olika skråna, omöjliggjort allt industriellt framåtskridande,
hade fallit och vid 1840-talets slut upphörde det forna patriarkaliska
förhållandet mellan arbetsgivarna-mästarna och arbetarna-gesällerna.
Arbetareföreningen, vars syfte var att huvudsakligast genom självhjälp
och sparsamhet höja arbetarnes ställning, tog upp frågan till behandling
och det mest beaktansvärda inlägget som från dess tribun gjordes i
diskussionen var utan gensägelse Sigfrid Wieselgrens föredrag 1872 om “de
arbetande klasserna i historien och nu.“
“Så länge ännu arbetet — yttrade talaren bland annat —
huvudsakligen var ett hemarbete, så länge det ännu var en syssla blott för dem,
som på sätt och vis tillhörde arbetsgivarens hus, vare sig såsom slavar,
livegne eller frie, vid hans disk och duk upptagne tjänare, så länge kunde
icke, av lätt begripliga skäl, den för dagen arbetande, den för dagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 03:42:42 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gamlagot/1/0760.html
